Excellent och nära praktiken

Alldeles utmärkt, tänkte jag när jag läste om regeringens forskningsproposition strax före jul. ”Excellent forskning och innovationskraft premieras i den största forsknings- och innovationspropositionen någonsin” stod det på regeringens hemsida när forskningspropositionen för 2025–2028 presenterades. Genom satsningar på excellent forskning ”ska forskning i den absoluta forskningsfronten främjas. Satsningar som ska ta svensk forskning till högsta internationella nivå”.

Ingen är gladare än jag när det satsas på hejdundrande bra forskning. För om det är något som äldreomsorgen och hälso- och sjukvården för äldre personer behöver, är det just satsningar på excellent forskning som kommer till nytta för äldre, anhöriga och personal.

När man använder begreppet excellent om forskning, brukar det dock handla om helt annan typ av forskning än den praktik- och klientnära forskningen. Det som avses är snarare högteknologiskt avancerad forskning som ligger långt från människan den berör och som ligger många steg, kanske år, från klinisk användbarhet. Den behövs så klart också, men låt oss lyfta fram praktiknära forskning i strålkastarljuset också!

Ett lustigt sammanträffande är att ett par veckor innan forskningspropositionen presenterades, publicerade jag och kollegor en artikel som handlar just om vad excellens kan innebära i den praktiknära forskningens kontext (se ref). För vad händer när man kombinerar orden excellens med praktiknära?

Personer anställda vid FoU-enheter, som jobbar med praktiknära forskning och som därmed är experter på just detta område, bjöds in att avsluta meningen ”Excellent praktiknära forskning kännetecknas av…” Totalt 83 unika påståenden formulerades, och dessa kunde kategoriseras i elva olika teman som alla var och en på sitt sätt vittnade om att praktiknära forskning är komplex, kräver stor kompetens, tydlighet, lyhördhet, pedagogisk skicklighet, att inkludera de som är berörda, och inte minst at ha en stark förankring i vetenskapliga metoder.

Studien visar att excellent praktiknära forskning kännetecknas av gediget vetenskapligt tillvägagångssätt som även inkluderar praktikens behov och förutsättningar. Vid excellent praktik­nära forskning är praktiken en aktiv med­­­produ­cent av forskningsbaserad kunskap. Detta inne­bär att ansvaret för att driva praktik­nära forskningsprojekt inte enbart är akademins utan även praktikens, vilket ligger helt i linje med den kommande nya socialtjänstlagen.

Det visade sig alltså att praktiknära forskning, när den är excellent, lyckas med konststycket att både göra skillnad i praktiken för ­individen samtidigt som den bidrar med kunskap till vetenskapssamhället.

Det är därför också extra glädjande att Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har fått i uppdrag att finansiera ett nationellt forskningsprogram för hållbar socialtjänst. I uppdraget nämns FoU-miljöer som en ­särskilt viktig aktör. Min förhoppning är att den praktiknära forskningens status därmed höjs. Den är viktigare än någonsin.