Akademi + samhälle = mer tillgängliga bostäder

Den åldrande befolkningen ställer särskilda krav på bostadsbeståndet. Efterfrågan på bostäder som möter äldre personers behov, önskemål och ekonomiska förutsättningar kommer att öka. I dag bor 96 procent av den delen av Sveriges befolkning som är 65 år och äldre i det ordinarie bostadsbeståndet. Enligt Socialstyrelsens statistik ökar denna andel kontinuerligt. Många kommuner har ett underskott på bostäder som stödjer äldre att leva ett aktivt liv. I majoriteten av flerfamiljshusen i Sverige finns det fysiska miljöhinder som ger upphov till tillgänglighetsproblem, vilket i sin tur bidrar till diskriminering och ojämlikhet, vilket omöjliggör full delaktighet för personer som åldras med funktionsnedsättningar.

Vi ser tillgänglighet som en grundläggande förutsättning i den arsenal av olika aspekter som innefattas i de förhållningssätt och processer som benämns universell utformning, UU. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betyder UU ”… utformning av produkter, miljöer, program och tjänster så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning”. UU utgår från att berörda aktörer ska inkluderas i medskapande.

Trots att lagstiftningen sedan länge ställer höga krav på tillgänglighet och icke-diskriminering finns det omfattande problem i det befintliga bostadsbeståndet. Även i nyproducerade bostäder finns brister. När utbudet av bostäder inte möter efterfrågan kan det leda till inlåsningseffekter för äldre personer: saknas lämpliga alternativ finns det ingen möjlighet för de som vill flytta. Ibland finns betalningsförmågan men inte betalningsviljan, vilket kan leda till att äldre personer väljer att bo kvar, trots de problem kvarboendet kan innebära. Samtidigt är det många äldre personer som prioriterar trygghet och inte vill flytta till en bostad som potentiellt skulle kunna stödja ett mer aktivt liv.

Äldrecentrums studie Bostäder anpassade för äldre visar att tre procent av personer i åldern 75–85 år i Stockholm år 2017 inte alls kunde gå ut och att den fysiska tillgängligheten var den faktor som hade störst inverkan på intresset för att flytta. Kunskapen om hur äldre personer tänker och planerar när det gäller flyttningar är dock otillräcklig.

Forskningsprojektet ENABLE-AGE, vilket involverade de äldsta i befolkningen i fem EU-länder, konstaterade att samspelet mellan faktorer som rör boende och hälsa är mycket komplext. Exempelvis bidrar boendet till självbestämmande, oberoende, delaktighet, meningsfullhet, livskvalitet, livstillfredsställelse och välmående. Senare projekt studerade motsvarande relationer i såväl en yngre population som bland personer som åldras med Parkinsons sjukdom. Resultaten visar att tillgängligheten och upplevelsen av hemmet är viktiga aspekter som samspelar med hälsa, känsla av kontroll och tron på förmågan att uppnå mål även i dessa befolkningsgrupper.

Vem har då ansvaret för att behovet av bostäder tillgodoses? Flera aktörer har roller: politiska beslutsfattare, bostadsbolag, fastighets­ägare. Samtidigt finns det många aspekter och behovsägare att beakta. Planeringsfrågor som rör boende för den åldrande befolkningen är väldigt komplexa, vilket innebär att kulturella, ekonomiska, sociala, etiska, ekologiska och gestaltningsmässiga avvägningar är nödvändiga. Med bostadsförsörjningslagen, SFS 2000:1383, som grund har Sveriges kommuner ansvaret för att ta fram övergripande riktlinjer för bostadsförsörjningen. För att skapa ett varierat utbud av bostäder som möter behov och önskemål bland dagens och morgondagens äldre krävs att de kommunala planeringsprocesserna är inkluderande, långsiktiga och kontinuerliga.

I dag finns stora förhoppningar om att digitaliseringen kan bidra till lösningar på alla stora framtidsfrågor. Behovet av digitala lösningar som stödjer kommunikation, beslut, åtgärder och påverkansarbete för förbättrad tillgänglighet, som överbryggar sektorer och som går bortom de befintliga lösningarna, är tydligt. Digitala verktyg och tjänster har potential att påverka effektivitet, kommunikation, beslutsfattande, affärsmodeller och tvärsektoriella samarbeten. Att använda digitala underlag för kartläggning och analys av tillgänglighetsproblem kan ge stora möjligheter. Digitaliseringen går dock långsamt både inom kommuner och inom fastighetsbranschen, speciellt i frågor som rör äldre, personer med funktionsnedsättningar, tillgänglighet och befintligt bostadsbestånd.

Att bättre förstå, förklara och utveckla stödjande miljöer för den åldrande befolkningen står i fokus för den tvärvetenskapliga och gränsöverskridande forskning som bedrivs vid Centre for ageing and supportive environments, CASE, vid Lunds universitet. I många av våra pågående projekt rör frågeställningarna samspelet mellan miljöaspekter och äldres aktivitet, delaktighet, mobilitet och hälsa. Forskningen vid CASE bygger på brukarmedverkan och ett ömsesidigt utbyte mellan akademi och samhälle för att öka forskningens relevans och nytta.

Forskningsprojektet Användardriven bostadsförsörjning hade som övergripande syfte att ge äldre personer möjlighet att påverka hur deras egna och framtidens bostäder ska byggas, renoveras och anpassas för att förbättra den fysiska tillgängligheten. Målet var att utveckla, testa och utvärdera ett digitalt verktyg som stöd för att öka kunskapen om och att skapa bostadslösningar med bästa möjliga tillgänglighet. En grundläggande utgångspunkt var Housing enabler – ett forskningsbaserat instrument för bedömning, kartläggning och analys av tillgänglighetsproblem i boendet.

För att ringa in och undersöka problem och behov genomfördes inledningsvis forskningscirklar i Sverige, Lettland, Tyskland och Italien. För att locka fram och tillvarata unika kunskaper och erfarenheter involverades äldre personer med olika funktionella begränsningar, personal med olika roller i bostadsförsörjningsprocessen och forskare. Forskningscirklarna hade en avgörande roll för projektet då de resulterade i en kravspecifikation som sedan låg till grund för utveckling av digitala lösningar.

I samarbete med mjukvaruföretaget Mithings togs en första prototyp av en mobil app för surfplattor fram för test av användbarheten. En databas med detaljerad information om miljöhinder i cirka 400 lägenheter länkades till prototypen. På så sätt blev det möjligt för testanvändarna att föreställa sig sökningar av lediga lägenheter med individualiserad information om tillgänglighet.

Testning och vidareutveckling genomfördes i flera steg för att inte exkludera användare med problem att hantera pekskärmar, trycka på små knappar, förstå instruktioner på en skärm etcetera. Användbarhet testades i Sverige och Lettland med totalt 30 äldre personer med olika funktionella begränsningar och varierande vana av att använda surfplattor. Under testningen nyttjades en kombination av individuella användbarhetstester i hemmiljö och gruppdiskussioner i universitetslokaler. Lärdomar från testerna bidrog till vidareutvecklingen av appen. Denna finns nu i ett prototypstadie utvecklat för att äldre personer enkelt ska kunna förstå och använda den för att få information om, utöva inflytande och hitta bostadslösningar med bästa möjliga tillgänglighet utifrån individuella behov. Baserat på lärdomar från projektet finns idéer om framtida forskning och utveckling.

Beslutsstöd bo tillgängligt är ett pågående forskningsprojekt inriktat på att förbättra tillgängligheten i flerfamiljshus i det befintliga bostadsbeståndet. I projektet utvecklar, testar och utvärderar vi ett nytt tvärsektoriellt system för kartläggning av tillgänglighet, planering och beslutsstöd för tillgänglighetsskapande åtgärder och delning av information om tillgänglighet för bostadsmatchning. För att ringa in, undersöka och bättre förstå behov, tänkbara systemgränser och omgivningar involverades representanter för pensionärsorganisationer, vård- och omsorgssektor och fastighetsbransch i en forskningscir­kel.

Även i detta projekt användes Housing enabler som metodologisk utgångspunkt. I samverkan med Mithings och Karlshamnsbostäder har vi utvecklat och testat en prototyp av en mobil app för detaljerad, tillförlitlig, effektiv och ändamålsenlig tillgänglighetsinventering. Vi har också byggt en databas för lagring av insamlad information om miljöhinder. Syftet är att skapa förutsättningar för bostadsföretag att utveckla strategier för att definiera mätbara mål, vidta generella åtgärder för att nå tillfredställande nivåer av tillgänglighet och göra utvärderingar av vidtagna åtgärder.

Den långsiktiga målsättningen är att det nya systemet ska stödja en kultur för lärande, kritiskt tänkande och organisatorisk förändring och bidra till effektiv samverkan över organisations- och förvaltningsgränser, med förbättrad tillgänglighet i allmännyttans bostäder som resultat.

Bostadsförsöket är ytterligare ett projekt som vi just nu arbetar med. Denna medborgarforskning ingår i forskningsprojektet Sustain@home och genomförs i samarbete med Vetenskap och allmänhet, Mithings, PRO och SPF Seniorerna. Bostads­försöket kommer att vara Vetenskap och allmänhets digitala massexperiment i samband med Forskarfredag 2021.

Med en mobil app, mätverktyg och tillgång till en interaktiv webbplats för att följa och använda de data som samlas in för analyser av tillgänglighetsproblem kommer förhoppningsvis minst 3 000 deltagare – såväl äldre som skolelever – att medverka i storskalig nationell datainsamling för att hjälpa forskarna att undersöka hur tillgängliga Sveriges bostäder är. Samtidigt uppmärksammas frågor om tillgänglighet och åldrande och vi kommer också att studera äldres kapacitet och intresse för att medverka i medborgarforskning.

För att möta det ouppfyllda behovet av tillgängliga bostäder i dag och i framtiden behövs samverkan mellan akademi och samhälle. Det finns en stor och outnyttjad potential i digitala verktyg och tjänster som kan bidra till gränsöverskridande samarbeten som i sin tur kan möta den åldrande befolkningens behov av tillgängliga bostäder. Fler aktiva äldre som bor kvar i bostäder i det ordinära beståndet, utan eller med mindre hjälp från samhället eller sina anhöriga, innebär kostnadsbesparingar eftersom behovet av vård och omsorg hålls nere.