Anhörigt talat (#3/18)

Illustration: Saga Bergebo

Utan anhöriga stannar Sverige

Att äldre personer förväntas kunna klara sig så länge hemma som möjligt förutsätter en familj som kan ställa upp. Men hur ska samhället på bästa sätt stötta medelålders och äldre anhöriga när de ska ta hand om sina äldre nära och kära?

De anhöriga är vårdens bästa medarbetare, men i dag ser inte kommunerna vad de anhöriga gör, detta måste förändras radikalt, sa Lennarth Johansson, forskningsledare på Stiftelsen Äldrecentrum, när han intervjuades i radioprogrammet Karlavagnen som handlade om ”anhörigfällan” [Sveriges radio P4, 4 september 2018].

Lennarth Johansson har forskat om anhörigfrågor i fyrtio år och i radioprogrammet var hans råd till landets alla anhöriga:

– Du är inte ensam. Isolera dig inte utan sök kontakt med andra likasinnade i till exempel en anhörig- eller patientförening.

Den fråga som nu sysselsätter forskarna är hur alla dessa medelålders och äldre anhöriga bäst kan stöttas för att de ska orka ta hand om sina nära och kära. I detta nummers tema finns mycket av denna viktiga forskning samlad.

Här kan anhöriga själva och deras närstående liksom personal inom vården och omsorgen samt beslutsfattare på olika nivåer finna kunskap som – anhörigt talat – behövs allt mer.

Artiklar i temat

Anhörigomsorgen från ett givarperspektiv

Omsorgen i Sverige är ett överlappande projekt mellan främst det offentliga och de anhöriga. Med en bred definition av omsorg kan upp till halva befolkningen räknas som hjälpgivare. Bland dessa urskiljer forskningen tre tydliga hjälpgivarprofiler.

Anhörigas krav allt viktigare för omsorgen om äldre

Det har blivit alltmer betydelsefullt för äldre personer att ha resursstarka anhöriga som kan tala för en. Forskningen har också visat att anhörigas roller och funktioner har blivit fler.

Kommunernas stöd varierar

Anhörigstöd utgör en liten del av det svenska omsorgssystemet. Det finns anledning att vara kritisk till de stora skillnaderna i kvalitet och variationerna mellan kommunerna.

Komplex bild när äldre både ger och tar emot omsorg

Många äldre som får omsorg eller vård är samtidigt själva givare av stöd, till barnbarn eller via föreningslivet. Därmed är de även en resurs i samhället som behöver stöttas bättre i den komplexa situation de befinner sig i.

Så kan anhörigvårdarskapets berg- och dalbana underlättas

Det går att stötta anhöriga med annat än växelvård och avlösning. Utbildning i läkemedelshantering, lyftteknik och att få en höj- och sänkbar säng kan göra så att anhörigvårdarskapet upplevs som mindre ohälsosamt.

När en partner har cancer

Om ens partner drabbas av cancer kan man själv också behöva mera sjukvård, på grund av depressiva episoder, stressreaktioner och hjärtproblematik. Men äldre anhörigvårdare verkar inte söka sådan vård oftare än yngre.

Svårt sätta pris på anhörigas insatser

Det finns stora metodologiska utmaningar när insatser från anhöriga till personer med demenssjukdom studeras och ges ett ekonomiskt värde. Bland annat är det viktigt hur den informella vården kvantifieras och vilken metod som används för prissättning.

Det hänger på kvinnorna

Det är kvinnorna världen över som drar det tyngsta lasset i anhörigvården. Det visar en global rapport om anhörigas insatser för personer med demenssjukdom.

Anhörigas behov i hemmet blir osynliga

Vilken valfrihet har anhöriga när vård och omsorg ska ges i hemmet? Varken socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen ger endera part företräde, men ändå utförs vården och omsorgen i allt större utsträckning i ett gemensamt hem – med enbart den…

Familjen, marknaden och staten

I Sverige avses med äldreomsorg vanligen den mindre del som de offentliga insatserna utgör. Gerdt Sundström tar ett större grepp om hela omsorgen, dess olika delar och gränsöverskridanden dem emellan, i ett tidsperspektiv.