Samhällsengagemang för marginaliserade grupper

Huruvida samhällsengagemang på äldre dar är möjligt för marginaliserade grupper är en av de frågor som kommer att undersökas av ett nytt europeiskt forskningsprojekt.

Äldreforskning har under lång tid fokuserat på äldres sårbarhet och särskilda behov. Det faktum att äldre, på en rad olika sätt faktiskt bidrar till samhället har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Det är med andra ord, ganska vanligt att äldre betraktas som mottagare av olika samhällsinsatser, snarare än att vara bidragande till dessa.

Forskningsprojektet Exclusion from civic engagement of a diverse older population: features, experiences and policy implications, CIVEX, syftar till att uppmärksamma hur äldre under sitt liv bidragit till det som brukar kallas för civilsamhället. Projektet designades efter de diskussioner och samarbeten som EU möjliggjort via COST-nätverksanslagen. Mellan 2016 och 2020 fick 180+ forskare från 41 länder som intresserat sig för social exkludering på äldre dar möjlighet att träffas, ta fram kunskapsöversikter och så kallade policy briefs samt utbilda juniora forskare. Nätverket gick under akronymen ROSEnet – Reducing old-age social exclusion: Collaborations in research and policy (se rosenetcost.com).

Som äldreforskare med intresse för migration och etniska relationer deltog vi båda i nätverket. Sandra Torres ledde arbetsgruppen som fokuserade på samhällsengagemang – Working group on civic exclusion, och Pernilla Ågård, vid tiden doktorand, deltog i nätverkets Ph D forum samt i arbetsgruppen som fokuserade på tjänster av olika slag: Service working group.

I forskningsöversikterna som ROSEnet genererade konstaterades en avsaknad av teoretiska referensramar samt empiriska belägg för hur äldre utesluts från olika typer av samhällsengagemang. Framför allt saknades studier som belyser samhällsengagemang bland grupper av äldre som brukar beskrivas som marginaliserade.

Det är i ljuset av detta som CIVEX designades. Projektet startade i oktober 2021 efter att ha fått ett anslag från den europeiska utlysningen JPI: More years, better lives. Det är fil dr Rodrigo Serrat vid University of Barcelona som leder CIVEX-konsortiet med fem länder som representerar olika välfärdsregimer: anglosaxiska (Storbritannien), kontinentala (Belgien), nordiska (Sverige och Finland) och sydliga (Spanien). Den del av projektet som bedrivs i Sverige har fått anslag från forskningsrådet Forte.

Empiri för CIVEX samlas in både via kvantitativa och kvalitativa metoder. Inom ramen för CIVEX genomförs analyser av sekundärdata från Survey of health, ageing and retirement in Europe, SHARE, English longitudinal study of ageing, ELSA, och European value study, EVS, för att jämföra samhälleliga engagemang bland olika grupper av äldre. Det är kollegor vid Åbo akademi i Finland (fil dr Fredrica Nyqvist) och Vrije universitet i Belgien (professor Sarah Dury) som leder arbetet med dessa analyser.

Fakta
CIVEX

CIVEX projekttitel på svenska lyder i sin helhet Samhälleliga engagemang bland den äldre befolkningen – exkluderingsaspekter, erfarenheter och policyimplikationer.

Projektet syftar till att öka förståelsen för fem olika aspekter av flerdimensionellt samhällsengagemang på äldre dar:

  1. Variabler på mikro-nivå, med fokus på mångfald och intersektionalitet
  2. Variabler på meso-nivå
  3. Drivkrafterna bakom den sociala exkludering på makronivå som vissa äldre upplever
  4. Upplevelser av inkludering i, och exkludering, från samhällsengagemang hos olika grupper av potentiellt sett marginaliserade äldre
  5. Hur olika händelser under livsloppet påverkar möjligheter att delta i flerdimensionella samhälls­aktiviteter på äldre dar.

VI kompletterar analyserna med 300 djupintervjuer med äldre personer från fyra olika grupper vars möjligheter till, och erfarenheter av, samhällsengagemang visat sig vara outforskade, och som brukar beskrivas som äldre vilka löper risk att marginaliseras. Den kvalitativa delen av CIVEX bedrivs under ledning av Sandra Torres och CIVEX projektledare Rodrigo Serrat. Fokus på denna del av datainsamlingen kommer att ligga på:

  1. äldre bosatta på äldreboende
  2. äldre med hemtjänst som är bosatta i ordinärt boende
  3. äldre bosatta i utsatta områden
  4. äldre födda utanför Europa som migrerat i vuxen ålder.

Inom ramen för den första gruppen kommer vi att intervjua äldre som bor på biståndsbedömda trygghetsboenden. Detta är en relativt ny boendeform för äldre vars behov av trygghet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet, men vars behov av hjälp och stöd inte är så omfattande att ett särskilt boende är aktuellt. Ett biståndsbeslut från kommunen behövs för att få flytta in.

För den andra gruppen, som består av äldre med hemtjänst boende i ordinärt boende kommer CIVEX sträva efter att intervjua äldre med olika typer av behov, det vill säga såväl individer med omfattande omsorgs­behov som de som endast har hjälp med enstaka serviceinsatser.

För att identifiera presumtiva intervjupersoner för gruppen som bor i utsatta områden kommer vi ta hjälp av indikatorer för socioekonomisk utsatthet.

Den sista gruppen består av äldre invandrare födda utanför Europa som migrerat som vuxna. I och med det svenska teamets långvariga forskningsintressen i förhållande till just denna grupp och frågor med anknytning till sent i livet-migration ämnar vi genomföra dubbelt så många intervjuer med denna grupp, så att vi också kan studera samhälleliga engagemang bland äldre födda inom Europa som migrerat till Sverige i vuxen ålder.

CIVEX har designats som ett samproduktionsprojekt där forskare samarbetar med representanter från den äldre befolkningen samt organisationer som servar dem. I Sverige samarbetar vi med Senioruniversitet i Stockholm, vars verksamhet bland annat syftar till att bygga gemenskap och delaktighet i samhällsutveckling. Kenneth Abrahamsson, som är aktiv i organisationens programgrupper anser att CIVEX ”tar upp viktiga frågor om äldres villkor, inkluderingar i samhället och folkhälso­frågor i vidare mening”.

Fakta
Senioruniversitetet

Senioruniversitetet i Stockholm är en ideell förening av bildningsintresserade som har fyllt 55 år och lämnat det ordinarie arbetslivet.

Föreningen arrangerar föreläsningsserier, temadagar, universitetskurser, studiecirklar, vandringar och exkursioner som passar för seniorer och erbjuder därmed både kunskap och studiegemenskap som bidrar till att bygga gemenskap och delaktighet i samhällsutveckling.

Se senioruniversitetet.se för mer information.

Den första rundan av analyser av SHARE-data bedrivs just nu med fokus på jämförelser av olika typer av samhällsengagemang bland äldre som är utlandsfödda och de som inte är det. Intervjuerna i samtliga länder förväntas pågå under våren. Vi är därmed i färd med att kontakta organisationer och samfund som samlar äldre, delvis i samarbete med FoU Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Region Uppsala.

CIVEX pågår till slutet av 2024 och vi räknar med att skriva mer projektets resultat allt eftersom analyserna blir klara.

Ref.
Referenser

Serrat, Scharf, Villar & Gómez (2020). Fifty-five years of research into older people’s civic participation: recent trends, future directions. Gerontologist.

Torres & Serrat (2019). Older migrants’ civic participation: A topic in need of attention. Journal of aging studies.

Walsh, Scharf, Van Regenmortel & Wanka (red) (2020). Social exclusion in later life: Interdisciplinary and policy perspectives. International perspectives on aging, volume 28. Springer.

Fler artiklar ur temat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.