Cirka 20 procent av Sveriges befolkning har nedsatt hörsel och förekomsten av hörselnedsättning ökar med åldern. Det är sällan hörselnedsättning går att bota, i stället gäller det att förebygga och sätta in rehabiliteringsinsatser för att lindra negativa konsekvenser av hörselnedsättning. Även om hörselrehabilitering består av flertal olika åtgärder är hörapparatutprovning och anpassning av hörseltekniska hjälpmedel centrala i detta sammanhang.
När hörselnedsättningen är grav och optimalt anpassade hörapparater inte längre ger nytta kan det vara dags att utreda om cochleaimplantat CI skulle kunna vara ett alternativ. I Sverige finns drygt 22 000 vuxna personer som uppfyller kriterierna för grav hörselnedsättning.
De svenska studier som berör äldre (60 år eller äldre) som har fått ett implantat påvisar jämförbar förbättring avseende taluppfattning som hos yngre vuxna. Motsvarande resultat finns från ett flertal andra länder i världen. Vid Audiologiskt forskningscentrum i Örebro pågår en studie om nyttan av CI. Preliminära resultat är nu sammanställda för 108 personer varav 50 är äldre än 60 år.
Resultaten är en jämförelse av hörselfunktion innan CI-operation och tolv månader efter CI-operation. Dessa resultat visar jämförbar förbättring avseende taluppfattning mellan personer under, respektive över, 60 år. När förmågan att uppfatta tal mäts med hjälp av andel rätt upprepade enstaviga ord är medianvärdet för förbättringen i båda åldersgrupperna 30 procentenheter.
Förmågan att uppfatta tal med CI varierar mycket mellan CI-användare. En bidragande faktor speciellt hos äldre personer kan vara brist på sociala kontakter och därmed mindre möjligheter att träna sin CI-hörsel. Det är viktigt att påpeka att även om CI inte skulle bidra till förbättrad förmåga att urskilja ord kan det underlätta läppavläsning och hjälpa till att höra omgivningsljud.
I kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning hos vuxna mäts nyttan av hörapparat och CI utifrån personernas egen bedömning. Där anger 94 procent av CI-användarna över 60 år att de har god nytta av sitt CI i sitt vardagsliv. För personer med grav hörselnedsättning som använder hörapparat anger 85 procent att de har god nytta av sin hörapparat i vardagslivet.
Foto: MED-EL
Utöver förbättrad förmåga att uppfatta tal visade vår tidigare studie med 101 deltagare att även äldre CI-användare upplever ökad autonomi, välmående och ökat deltagande i socialt liv, jämfört med före implantation. Både CI-användare och deras närstående be-skrev före implantationen rädsla för att inte klara av olika situationer i samhället självständigt och hur detta ändrades positivt efter CI.
Kommunikationens betydande roll för att leva ett socialt liv betonades i svaren. I denna studie frågades CI-användarna och deras närstående även om eventuella negativa upplevelser efter implantation.
En övervägande majoritet hade ingenting att påpeka, men några uttryckte besvikelse över att inte kunna prata i telefon eller njuta av musik. Vidare betonade deltagarna vikten av att inför CI-operation informera om att det kan ta lång tid, ibland flera år, innan man når maximal nytta av CI-hörsel.
CI-hörseln måste tränas upp. Både denna studie och tidigare internationella publikationer pekar tydligt på vikten av att ha realistiska förväntningar inför implantationen för att kunna vara nöjd med sitt CI. Det finns flertal studier som visar ökad livskvalitet hos äldre som har fått CI.
I våra övriga studier har vi inte specifikt studerat eventuella negativa konsekvenser, men i en tidigare svensk studie rapporteras inga allvarliga komplikationer hos äldre CI-användare. Men det finns studier där det har noterats problem med balansfunktion som en negativ konsekvens av CI, antingen övergående eller bestående problem med balansfunktion.
Balanskontroll hos människor styrs av flera olika mekanismer: innerörats balansorgan, synen samt rörelse- och positionssinnet (proprioception). Balansfunktionen försämras hos oss alla när vi åldras. Dessutom ökar förekomsten av kombinerad syn- och hörselnedsättning med ålder. Därför är undersökning av balansfunktionen hos äldre som är CI-kandidater en viktig del av den utredning som görs inför eventuell implantation.
Nackdelarna med att ha grav hörselnedsättning är större än nackdelarna med CI-operation hos äldre. Att både den som ska få cochleaimplantat och närstående får information om fördelar, potentiella risker och vad man kan realistiskt förvänta sig av CI-hörsel är viktigt för att den upplevda nyttan efter implantation ska bli bra. CI är ett hjälpmedel, man blir inte normalhörande och alla kan inte prata i telefon, men ändå upplever de allra flesta att de har god nytta av sitt CI.
