De hoppas på gränsöverskridande möten och dialog

Arrangörerna för konferensen NKG 2024 vill skapa möten och möjliggöra för dialog mellan de olika forskningsdisciplinerna. Därför har de skapat ett luftigt program och uppmanat föreläsarna att tänka utanför ramarna.

När Carin Lennartsson i början av våren 2022 blev kontaktad av en ledamot i styrelsen för Nordens gerontologiska federation som frågade henne om ARC ville arrangera NKG-konferensen i juni 2024, var hon snabb att tacka ja. Carin Lennartsson är forskare och föreståndare för Aging research center, ARC, en äldreforskningsmiljö i samarbete mellan Karolinska institutet, KI, och Stockholms universitet.

– Vi ville ju självklart få tillfälle att uppmärksamma äldreforskningen. Sedan undersökte jag snabbt om vi kunde få stöd från fler aktörer för vi ville bredda oss, säger hon.

ARC fick med sig Sveriges gerontologiska sällskap, SGS, och Svensk geriatrisk förening, SGF, som medarrangörer. De påbörjade arbetet med val av huvudtalare och tema för kongressen.

– Vi var noga med att få in samtliga vetenskapliga områden som deltagarna företräder, samtidigt som vi utgick från titeln på konferensen: Att åldras i en föränderlig värld. Vi valde att fokusera på krig, klimatförändring, social ojämlikhet, biologiskt åldrande och de nya upptäckterna kring varför vi lever bättre och längre samt ålderism, säger Amaia Calderón-Larrañaga som är forskare vid ARC, docent vid KI och kongressens generalsekreterare.

Konferensens arrangörer vill gärna öppna upp för dialog. Därför har de exempelvis lagt in flera interaktiva aktiviteter under luncherna och de fem huvudtalarnas föreläsningar leds av var sin moderator, vilket ska bredda samtalet.

– Vi har även lagt till ett nytt segment i programmet som inte är så vanligt under akademiska konferenser som vi kallar spotlightsession, där vi bjudit in forskare som fått skapa sin session och bjuda in egna gäster. De behöver alltså inte skicka in något abstract som ska granskas och betygsättas som annars är brukligt, men vi har uppmanat dem att tänka utanför ramarna så att sessionen blir mer interaktiv. När åhörarna kommer ut från en spotlight-session är vår förhoppning att de har en känsla av att ha upplevt något annorlunda, säger Isabelle von Saenger som är doktorand på ARC och koordinerar konferensen.

Det finns till och med utrymme för dialog kring alla de 460 vetenskapliga postrar som ska presenteras i 64 guidade poster-turer indelade efter olika teman. Där får forskarna berätta om sitt projekt i tre minuter varpå åhörarna får två minuter till frågor.

Konferensen lockar deltagare från 44 länder, vilket visar på ett stort intresse för nordisk forskning. Arrangörerna tror det beror på flera saker, bland annat att övriga världen har fått upp ögonen för nordisk forskning och vill veta mer om det nordiska välfärdssystemet.

– Många är intresserade av att höra hur vi i de nordiska länderna löser frågan om vård och omsorg av den åldrande befolkningen, säger Carin Lennartsson.

De internationella forskarna som är huvudtalare drar också till sig fler gäster. Flera deltagare är från USA, till följd av pågående forskningssamarbeten, till exempel Merril Silverstein, som ansvarar för en spotlightsession, är verksam i USA, liksom Luigi Ferrucci som är en av de fem huvudtalarna.

– Vi är mycket stolta över att Luigi Ferrucci kommer hit. Han är världsledande inom fältet gerovetenskap, som studerar biologi ur ett gerontologiskt perspektiv. Det handlar om att förstå de genetiska, molekylära och cellulära mekanismerna som gör åldrande till en viktig riskfaktor och drivkraft för vanliga kroniska tillstånd och sjukdomar hos äldre människor, säger Amaia Calderón-Larrañaga.

De poängterar också vikten av att personer från olika forskningsdiscipliner får mötas, eftersom åldrandet är ett komplext fenomen som behöver beaktas och förstås från flera perspektiv. Därför har de varit särskilt noggranna med att organisera programmet så att deltagare från olika vetenskapliga områden kan mötas.

– Vi har lyckats få fler deltagare till den här kongressen från den medicinska sidan. Det brukar annars vara betydligt fler från det mer samhällsvetenskapliga hållet än från det geriatriska, säger Carin Lennartsson.

Vad ser ni själva mest fram emot att ta del av?

– Det finns så mycket, men allt som är kopplat till informell omsorg och ojämlikhet tycker jag är jättespännande. Dessutom ser jag fram emot att ta del av det stora antalet postrar, säger Isabelle von Saenger.

– Vi har ansträngt oss mycket för att främja interaktionen mellan forskare från olika discipliner, jag hoppas att vi är framgångsrika, svarar Amaia Calderón-Larrañaga.

– Huvudtalarna ska bli roligt att se, hur det kommer fungera med moderatorerna och våra nya spotlight-sessioner. Det ska bli roligt att se om vi lyckas förmedla våra nya innovativa idéer, avslutar Carin Lennartsson.