Klimatförändring med hälsorisker

Klimatförändringarna kommer att kunna bli en av de mest genomgripande globala kriserna i mänsklighetens historia. Men det är inte bara en förändring som tillhör framtiden, utan den skapar stora problem i världen redan nu. Under de senaste åren har gamla värmerekord utraderats och under 2023 uppmättes den högsta globala temperaturen på 100 000 år.

Jan Semenza är epidemiolog med lång erfarenhet av kopplingen mellan klimatförändringar och hälsa. Hans föredrag under konferensen Nordic congress of gerontology 2024, NKG 2024, handlar om just hur uppvärmningen redan drabbar många äldre personer. I dag är en 65-åring utsatt för dubbelt så många värmeböljor som under perioden 1986–2005, vilket i många fall är livshotande.

– Det visar sig att en stor del av uppvärmningens påverkan drabbar äldre mer än andra åldersgrupper, de är utsatta för större risker från många av dessa hälsofaror. Klimatfarorna handlar om så mycket mer än om smältande isar, säger Jan Semenza i en presentation av sitt föredrag.

Många av de nya eller förstärkta hälsofarorna för människor har att göra med väderkatastrofer, extremhetta, luftföroreningar, förorenat vatten, sjukdomar, miljöförstöring, stigande havsnivåer och sämre matförsörjning.

Ett exempel på dödlig extremhetta kommer från Chicago 1995 när ett varmt och fuktigt luftlager lade sig som ett lock över staden. Jan Semenza blev själv inkallad av amerikanska CDC, Centers for disease control and prevention, för att göra en uppföljning av händelsen som lett till att mer än 700 människor dog.

– Vi kom fram till att många hade dött eftersom värmeindexet, som är en kombination av temperatur och luftfuktighet, hade ökat mycket snabbt. Tre dagar efter dess topp började människor dö. Vi intervjuade hundratals personer för att förstå mekanismerna bakom detta.

Utifrån resultaten av sin rapport kunde Jan Semenza och hans arbetsgrupp skapa aktionsplaner som ska kunna förhindra att människor dör i liknande värmeböljor i framtiden.

– Ingen ska behöva dö av den här anledningen. Medianåldern bland dem som avled var 76 år, så vi såg till att nå ut till alla äldre för att de skulle veta vad som var viktigt. Drick tillräckligt med vatten, ansträng dig inte för mycket, stanna inte på varma platser, håll kontakten med familj, vänner och grannar. Man vill inte vara isolerad när värmen kommer.

Med hjälp av dessa kampanjer kunde dödligheten på grund av värmevågor gå ner i USA. Samtidigt konstaterar Jan Semenza att under värmeböljan 2022 i Europa dog mer än 60 000 människor samt att personer över 80 år var extra utsatta för risk. Det återstår med andra ord mycket att göra för att minska riskerna med ökande temperaturer och katastrofväder.

En annan effekt av klimatförändringarna är en ökning av myggburna sjukdomar. Jan Semenza tar specifikt upp nilfeber, en virussjukdom som sprids av en speciell myggart, som också finns på nordligare breddgrader. Äldre personer har en ökad risk att drabbas av nilfeber, i Europa är medelåldern hos insjuknade 65 år.

Med ökande medeltemperaturer kan myggorna och viruset klara sig längre norrut, och samhället kommer att behöva följa spridningen och skapa varningssystem för att hantera sjukdomen.

Även vattenburna sjukdomar ökar med högre temperaturer. I Östersjön har vi exempelvis Vibrioinfektioner, som orsakas av en bakterie i samma släkte som kolerabakterien, som frodas när vattentemperaturen i grunda vikar stiger. Det leder till fler sårinfektioner hos personer med nedsatt immunsystem eller äldre. Dessa infektioner kan till och med vara dödliga.

– Det här är bara några få av de hälsoeffekter som kommer av att klimatet förändras och blir varmare, säger Jan Semenza.