Från bestridande av betalningsansvar till stärkt samverkan och ökad delaktighet

I Västerbotten implementeras under 2022 ett nytt arbetssätt för att hantera betalningsansvar när personer skrivs ut från slutenvård till det egna hemmet. Syftet är att frigöra resurser från kontroll av fakturor och bestridanden för betalningsansvarsdagar till arbete som är värdeskapande för västerbottningar som behöver insatser från regionen och kommunen i samband med utskrivningen. Projektet arbetar också med förbättring av utskrivningsprocessen och måluppfyllelsen följs och utvärderas.

Vi är två projektledare, jag, Dagmar Schröder, och Gun Mikaelsson, från FoU Socialtjänst, som leder arbetet tillsammans med en projektgrupp med representanter från länets kommuner och regionens verksamheter. Målet är att få en ökad förståelse och insikt hos berörda medarbetare och chefer om roller och ansvar i utskrivningsprocessen och att stärka samverkan mellan aktörer för en trygg och säker hemgång. I förlängningen är också målet att varje enskild patient och brukare ska känna ökad delaktighet och medskapande i sin vård och omsorg.

Skulle betalningsansvar avskaffas helt eller skulle man införa en ny modell? I januari 2021 fick FoU Socialtjänst i uppdrag av Länssamverkansgruppen i Västerbotten, som består av områdeschefer från Region Västerbotten och länets socialchefer, att ta fram ett förslag på hur betalningsansvaret fortsatt ska hanteras i Västerbotten. Efter en utredning och riskanalys av fyra olika förslag beslutades i december 2021 om en ny överenskommelse mellan Region Västerbotten och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

Målet för den nya utskrivningsprocessen i Västerbotten är att enskilda som inte längre har behov av slutenvårdens resurser ska kunna skrivas ut inom ett dygn från sjukhus eller sjukstuga på ett tryggt och säkert sätt, men detta utgör inte grund för betalningsansvar. Den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet ska tillgodoses. Samverkan ska stärka den enskildes rätt till en trygg och effektiv utskrivning och utgå från den enskildes behov och förutsättningar.

Målet för att betalningsansvar inte ska träda i kraft är att en kommun under en kalendermånad tar hem alla patienter inom i genomsnitt tre dagar från att patienten är utskrivningsklar, och slutenvården har underrättat kommunen om det. I Västerbotten eftersträvar nu alla parter att betalningsansvar inte ska behöva inträda.

Målgruppen för förbättrad samverkan är inte endast äldre utan alla patienter som skrivs ut från slutenvård och som är i behov av samverkan mellan kommun och region. Men äldre utgör majoriteten av målgruppen för samverkan vid utskrivning. Under maj månad 2022 var 660 (82,5 procent) av 800 patienter äldre (65+), och av dessa var 420 patienter (52,5 procent) 80 år och äldre.

En länsgemensam, partssammansatt referensgrupp, med representanter från samtliga 15 kommuners socialtjänster, från länets tre sjukhus – både från somatiska och psykiatriska kliniker – och från regionens primär- och öppenvård tillsattes. Regionen, såväl som varje enskild kommun utsåg själva sina representanter utifrån behov av förankring i den egna organisationen. På så sätt säkrades att olika perspektiv kom fram, från verksamhetschefsnivå till professioner som arbetar brukar-/patientnära.

Det sågs som en styrka att ha en blandad representation, med skilda roller och förutsättningar i utskrivningsprocessen, som kunde se olika behov av förbättringsarbete för att stärka brukarens/patientens rätt till en trygg och säker hemgång från slutenvård.

Det nya arbetssättet blev förankrat via skriftlig kommunikation i olika kanaler och vid gemensamma digitala informationsträffar till alla berörda verksamheter, från medarbetar- till verksamhetschefsnivå.

En kartläggning av förbättringsområden för samverkan skedde via analys av avvikelser i utskrivningsprocessen och av bestridanden av betalningsansvarsdagar. Webbkollen användes för att få en nulägesbild om patientens och medarbetarnas upplevelse av utskrivningsprocessen från slutenvård. Sammanställningen av patientintervjuer och medarbetar­enkäter låg som grund för att identifiera förbättringsområden för att stärka samverkan och öka den enskildes delaktighet och medskapande i sin vård och omsorg.

Som ytterligare underlag för analys av fördröjd hemgång från slutenvård sammanställs en månatlig uppföljningen av medelvårdtid för utskrivningsklara patienter per kommun. Om en kommun har en hög medelvårdtid på utskrivningsklara patienter, eller har fler patienter som legat kvar inom slutenvård tre dagar eller fler efter utskrivningsklardatum, görs en analys av fördröjd hemgång med berörda aktörer. Förbättringsåtgärder i utskrivningsprocessen tas gemensamt fram och förankring av åtgärder sker på chefs- och medarbetarnivå.

Gemensamma lokala workshops med representanter från kommunens socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, regionens primär-, öppen- och slutenvård genomförs för både samverkan vid utskrivning från slutenvård, SVU och för samordnad individuell planering, SIP). Workshopen ger både teoretiska kunskaper om samverkan och SIP samt tillfälle att gemensamt reflektera över den egna och andras roller i utskrivningsprocessen.

Vi ser nu att medelvårdtiden inom slutenvård för utskrivningsklara patienter har minskat och att länsrutinen följs bättre. Detta tack vare den partsgemensamma analysen av fördröjd hemgång och nya förbättringsåtgärder.

Deltagare i länsgemensamma, partssammansatta grupper och lokala workshopar får större insikt i varandras roller och ett ökat ansvar i utskrivningsprocessen. Det ger dem en bättre förståelse för att god samverkan tryggar för en säker hemgång från slutenvård för patienten. Deltagare uttryckte efter SIP-workshopen att de fått en mycket bättre förståelse av vikten och poängen med en SIP och ser det nu som ett verktyg för att öka den enskildes delaktighet och medskapande i sin vård och omsorg.

Under hösten 2022 ska en uppföljande mätning av patientupplevelse via intervjuer genomföras i Vård- och omsorgskollen (som tidigare hette Webbkollen) för att visa om patienter upplever en större delaktighet vid utskrivning från slutenvård och större trygghet i hemmet. Även en uppföljning av medarbetarenkäten som genomförs i Vård- och omsorgskollen ska visa om det har skett en ändring av upplevd förbättrad samverkan vid utskrivning.

Efter projekttiden överlämnas arbetet till huvudmännen med förslag till beslut om en gemensam struktur för samverkan på verksamhetsnära nivå. Denna struktur är tänkt att bestå över tid och ha två processledare, en regional, partsammansatt grupp och ett nätverk av lokala kontaktpersoner från alla berörda enheter.