Bridging safe elderly care är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras med 1,5 miljoner euro från EU:s interreg-medel. Region Skåne, Lunds universitet, Region Sjælland och teknikföretaget IQVIA medverkar i projektet.
AI ska hjälpa till att skydda multisjuka äldre
Av totalt 300 000 akutbesök som gjordes i Skåne mellan 2017 och 2018 var ungefär en tiondel av dem knutna till personer äldre än 75 år. 10 000 av dem hade flera sjukdomar, så kallad multisjuklighet.
Nu studerar ett internationellt projekt med forskare från Sverige och Danmark hur artificiell intelligens kan hjälpa till att förutsäga vilka äldre patienter som riskerar att bli inlagda på nytt. Just nu analyserar de data för alla vuxna personers besök på akutmottagningar i Skåne under 2017 och 2018. Och det är just här som den artificiella intelligensen kommer in.
En av forskarna som medverkar är Anders Björkelund vid Lunds universitet, som är verksam inom beräkningsvetenskap. Han är också expert på att hantera och analysera stora datamängder med hjälp av maskininlärning, det som utgör grunden i artificiell intelligens.
– Med hjälp av maskininlärning kan man få ordning och hitta mönster i dessa stora mängder data på ett betydligt effektivare sätt än via klassiska metoder, säger Anders Björkelund i ett pressmeddelande.
Det handlar om bland annat om diagnoshistorik, vilka receptbelagda läkemedel som patienten får, resultat från blodprov i samband med akutbesök och information om medicinska ingrepp. Projektets fokus kommer att vara på att få den artificiella intelligensen att kunna identifiera de viktigaste faktorerna, som ökar risken för att en multisjuk äldre patient kommer att behöva söka vård på nytt.
Förutom detta löper det även ett parallellt spår i projektet, som i stället handlar om att hitta ett sätt att överbrygga kommunikationsbrister mellan slutenvård och primärvård. Fokus ligger på när en patient förflyttas mellan dessa vårdgivare.
– I Region Skåne har slutenvård och primärvård olika journalsystem och kan därför inte ta del av varandras medicinska dokumentation. Det är ett problem, säger Karol Biegus, överläkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.
Något han kommer att undersöka vidare för att lösa problemet, är att hitta och utforma vårdplaner som alla vårdgivare har tillgång till med hjälp av artificiell intelligens. Där ska det stå vilken medicin och omvårdnad patienten kommer att behöva framöver.
– Det handlar om att patienten ska få rätt uppföljande vård och därmed inte behöva läggas in på sjukhus igen, säger Karol Biegus.
Relaterat
Så kan äldres fallolyckor förebyggas
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Fler nyheter
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…
Stor potential i äldreomsorgens personal
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…