Bridging safe elderly care är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras med 1,5 miljoner euro från EU:s interreg-medel. Region Skåne, Lunds universitet, Region Sjælland och teknikföretaget IQVIA medverkar i projektet.
AI ska hjälpa till att skydda multisjuka äldre
Av totalt 300 000 akutbesök som gjordes i Skåne mellan 2017 och 2018 var ungefär en tiondel av dem knutna till personer äldre än 75 år. 10 000 av dem hade flera sjukdomar, så kallad multisjuklighet.
Nu studerar ett internationellt projekt med forskare från Sverige och Danmark hur artificiell intelligens kan hjälpa till att förutsäga vilka äldre patienter som riskerar att bli inlagda på nytt. Just nu analyserar de data för alla vuxna personers besök på akutmottagningar i Skåne under 2017 och 2018. Och det är just här som den artificiella intelligensen kommer in.
En av forskarna som medverkar är Anders Björkelund vid Lunds universitet, som är verksam inom beräkningsvetenskap. Han är också expert på att hantera och analysera stora datamängder med hjälp av maskininlärning, det som utgör grunden i artificiell intelligens.
– Med hjälp av maskininlärning kan man få ordning och hitta mönster i dessa stora mängder data på ett betydligt effektivare sätt än via klassiska metoder, säger Anders Björkelund i ett pressmeddelande.
Det handlar om bland annat om diagnoshistorik, vilka receptbelagda läkemedel som patienten får, resultat från blodprov i samband med akutbesök och information om medicinska ingrepp. Projektets fokus kommer att vara på att få den artificiella intelligensen att kunna identifiera de viktigaste faktorerna, som ökar risken för att en multisjuk äldre patient kommer att behöva söka vård på nytt.
Förutom detta löper det även ett parallellt spår i projektet, som i stället handlar om att hitta ett sätt att överbrygga kommunikationsbrister mellan slutenvård och primärvård. Fokus ligger på när en patient förflyttas mellan dessa vårdgivare.
– I Region Skåne har slutenvård och primärvård olika journalsystem och kan därför inte ta del av varandras medicinska dokumentation. Det är ett problem, säger Karol Biegus, överläkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.
Något han kommer att undersöka vidare för att lösa problemet, är att hitta och utforma vårdplaner som alla vårdgivare har tillgång till med hjälp av artificiell intelligens. Där ska det stå vilken medicin och omvårdnad patienten kommer att behöva framöver.
– Det handlar om att patienten ska få rätt uppföljande vård och därmed inte behöva läggas in på sjukhus igen, säger Karol Biegus.
Relaterat
Teater väcker minnen till liv
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…
Fler nyheter
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Tarmbakterier kopplas till skörhet hos äldre kvinnor
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…