Bridging safe elderly care är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras med 1,5 miljoner euro från EU:s interreg-medel. Region Skåne, Lunds universitet, Region Sjælland och teknikföretaget IQVIA medverkar i projektet.

AI ska hjälpa till att skydda multisjuka äldre
Av totalt 300 000 akutbesök som gjordes i Skåne mellan 2017 och 2018 var ungefär en tiondel av dem knutna till personer äldre än 75 år. 10 000 av dem hade flera sjukdomar, så kallad multisjuklighet.
Nu studerar ett internationellt projekt med forskare från Sverige och Danmark hur artificiell intelligens kan hjälpa till att förutsäga vilka äldre patienter som riskerar att bli inlagda på nytt. Just nu analyserar de data för alla vuxna personers besök på akutmottagningar i Skåne under 2017 och 2018. Och det är just här som den artificiella intelligensen kommer in.
En av forskarna som medverkar är Anders Björkelund vid Lunds universitet, som är verksam inom beräkningsvetenskap. Han är också expert på att hantera och analysera stora datamängder med hjälp av maskininlärning, det som utgör grunden i artificiell intelligens.
– Med hjälp av maskininlärning kan man få ordning och hitta mönster i dessa stora mängder data på ett betydligt effektivare sätt än via klassiska metoder, säger Anders Björkelund i ett pressmeddelande.
Det handlar om bland annat om diagnoshistorik, vilka receptbelagda läkemedel som patienten får, resultat från blodprov i samband med akutbesök och information om medicinska ingrepp. Projektets fokus kommer att vara på att få den artificiella intelligensen att kunna identifiera de viktigaste faktorerna, som ökar risken för att en multisjuk äldre patient kommer att behöva söka vård på nytt.
Förutom detta löper det även ett parallellt spår i projektet, som i stället handlar om att hitta ett sätt att överbrygga kommunikationsbrister mellan slutenvård och primärvård. Fokus ligger på när en patient förflyttas mellan dessa vårdgivare.
– I Region Skåne har slutenvård och primärvård olika journalsystem och kan därför inte ta del av varandras medicinska dokumentation. Det är ett problem, säger Karol Biegus, överläkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.
Något han kommer att undersöka vidare för att lösa problemet, är att hitta och utforma vårdplaner som alla vårdgivare har tillgång till med hjälp av artificiell intelligens. Där ska det stå vilken medicin och omvårdnad patienten kommer att behöva framöver.
– Det handlar om att patienten ska få rätt uppföljande vård och därmed inte behöva läggas in på sjukhus igen, säger Karol Biegus.
Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Att åldras nära djur och natur
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver…
Fler nyheter

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar
En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott
Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…