Bridging safe elderly care är ett treårigt forskningsprojekt som finansieras med 1,5 miljoner euro från EU:s interreg-medel. Region Skåne, Lunds universitet, Region Sjælland och teknikföretaget IQVIA medverkar i projektet.
AI ska hjälpa till att skydda multisjuka äldre
Av totalt 300 000 akutbesök som gjordes i Skåne mellan 2017 och 2018 var ungefär en tiondel av dem knutna till personer äldre än 75 år. 10 000 av dem hade flera sjukdomar, så kallad multisjuklighet.
Nu studerar ett internationellt projekt med forskare från Sverige och Danmark hur artificiell intelligens kan hjälpa till att förutsäga vilka äldre patienter som riskerar att bli inlagda på nytt. Just nu analyserar de data för alla vuxna personers besök på akutmottagningar i Skåne under 2017 och 2018. Och det är just här som den artificiella intelligensen kommer in.
En av forskarna som medverkar är Anders Björkelund vid Lunds universitet, som är verksam inom beräkningsvetenskap. Han är också expert på att hantera och analysera stora datamängder med hjälp av maskininlärning, det som utgör grunden i artificiell intelligens.
– Med hjälp av maskininlärning kan man få ordning och hitta mönster i dessa stora mängder data på ett betydligt effektivare sätt än via klassiska metoder, säger Anders Björkelund i ett pressmeddelande.
Det handlar om bland annat om diagnoshistorik, vilka receptbelagda läkemedel som patienten får, resultat från blodprov i samband med akutbesök och information om medicinska ingrepp. Projektets fokus kommer att vara på att få den artificiella intelligensen att kunna identifiera de viktigaste faktorerna, som ökar risken för att en multisjuk äldre patient kommer att behöva söka vård på nytt.
Förutom detta löper det även ett parallellt spår i projektet, som i stället handlar om att hitta ett sätt att överbrygga kommunikationsbrister mellan slutenvård och primärvård. Fokus ligger på när en patient förflyttas mellan dessa vårdgivare.
– I Region Skåne har slutenvård och primärvård olika journalsystem och kan därför inte ta del av varandras medicinska dokumentation. Det är ett problem, säger Karol Biegus, överläkare vid Helsingborgs lasarett och doktorand vid Lunds universitet.
Något han kommer att undersöka vidare för att lösa problemet, är att hitta och utforma vårdplaner som alla vårdgivare har tillgång till med hjälp av artificiell intelligens. Där ska det stå vilken medicin och omvårdnad patienten kommer att behöva framöver.
– Det handlar om att patienten ska få rätt uppföljande vård och därmed inte behöva läggas in på sjukhus igen, säger Karol Biegus.
Relaterat
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Närvarande om åldrandets vardag
Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Fler nyheter
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…