Entré till akutmottagning
Foto: Mostphotos

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken, men strukturen på mottagningarna är anpassad efter yngre personer. Karin Erwander är nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård och har nyligen lagt fram en avhandling vid Lunds universitet, där hon undersöker hur äldre personer tas om hand i akutsjukvården.

Porträttbild på Karin Erwander

Karin Erwander. Foto: Privat

Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork, jämfört med yngre personer. Avhandlingen bygger på data från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta i fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander i ett pressmeddelande.

De prioriterades ofta inte högt vid triagering, vilket är när patientens vitalparametrar och vårdbehov bedöms: puls, blodtryck, andning, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men dessa värden tolkas i dag utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.

Hon ger tre förslag på sådant som kan göras redan i dag för att ge äldre personer bättre akutvård:

  • Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring för att upptäcka tidiga risker
  • Systematisk bedömning av alla äldre patienter för att kunna anpassa vårdflödet och förebygga risker
  • Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för äldre patienter kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
Läs avhandlingen

Relaterat

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande…

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Fler nyheter

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från…

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de…