Entré till akutmottagning
Foto: Mostphotos

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Äldre patienter står för en allt större del av akutbesöken, men strukturen på mottagningarna är anpassad efter yngre personer. Karin Erwander är nybliven doktor i geriatrisk akutsjukvård och har nyligen lagt fram en avhandling vid Lunds universitet, där hon undersöker hur äldre personer tas om hand i akutsjukvården.

Porträttbild på Karin Erwander

Karin Erwander. Foto: Privat

Resultaten visar att äldre patienter oftare söker vård för ospecifika symptom, som trötthet, allmän sjukdomskänsla eller nedsatt ork, jämfört med yngre personer. Avhandlingen bygger på data från tiotusentals akutbesök i Region Skåne och Region Halland.

– Mer än hälften av patienterna med ospecifika symptom får vänta i fyra timmar eller mer på akuten, och omkring 70 procent blir till slut inlagda. De har dessutom högre dödlighet än patienter som söker för exempelvis bröst- eller buksmärta. Det visar hur svårt det kan vara att förstå vårdbehovet hos äldre patienter med mer diffusa symptom, säger Karin Erwander i ett pressmeddelande.

De prioriterades ofta inte högt vid triagering, vilket är när patientens vitalparametrar och vårdbehov bedöms: puls, blodtryck, andning, syresättning, temperatur och medvetandegrad. Men dessa värden tolkas i dag utifrån referenser som oftast är baserade på yngre patienter.

– Ett blodtryck som ser normalt ut kan vara för lågt för en äldre person. Då finns det risk för att allvarliga tillstånd missas. Samma måttstock kan inte gälla för alla. Vi behöver uppdatera rutiner och bedömningsverktyg så att de bättre speglar fysiologiska skillnader och symptombilder hos äldre patienter, säger Karin Erwander.

Hon ger tre förslag på sådant som kan göras redan i dag för att ge äldre personer bättre akutvård:

  • Screening av äldre patienter för tillstånd som ökar sårbarhet och förvirring för att upptäcka tidiga risker
  • Systematisk bedömning av alla äldre patienter för att kunna anpassa vårdflödet och förebygga risker
  • Prioritering av äldre patienter med ospecifika symptom. Etablerade rutiner och särskilda bedömningsprotokoll för äldre patienter kan minska risken för fördröjd diagnos och försämrat tillstånd.
Läs avhandlingen

Relaterat

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Rakt in i åldersmuren

Äldre i Centrum ställer några snabba frågor till journalisten Jonas Nordling, som har skrivit en bok om åldersutmaningarna i dagens samhälle.

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Fler nyheter

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…