Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, reportage från Mellanmålens land och fem maffiga bokanmälningar – varav en är en riktig maffiabokanmälan.

För ett långt, gott liv är vänskap, intellektuell stimulans, sömn och inte minst medkänsla med sig själv minst lika viktigt som bra kost och regelbunden motion. Det nya numrets tema berättar vad forskarna vet om personlighet, hälsobeteende och åldrande, hur vi själva påverkar vår hjärnhälsa, möjligheter för hälsofrämjande livsstil och aktivitetsanpassning samt att lära för livet med livslångt lärande.

Som nyutnämnd professor i socialt arbete på småländska Linnéuniversitetet tar Clary Krekula nya tag. ”Vi måste tänka på hur vi pratar om äldre”, säger hon i en stor intervju. Redaktionen specialstuderar Uppsala universitets framväxande forskningsmiljö med blicken mot utlandsfödda personers utträde från arbetsmarknaden, medan I praktiken-reportaget besöker Mellanmålens land, där Nollvisionen mot undernäring jämnar ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar. I Malmö konstaterar nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg att tandvården genom ett närmare samarbete med sjukvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet – men också att intresset från läkarkåren är svagt.

Vi berättar under Spotlightvinjetten om ensamhet och döende som samhällsfrågor och begrundar hädanfärdens plats i forskning, tidningsartiklar, aktuell och äldre bokutgivning samt dödsrunor, medan pensionerade pediatrikprofessorn Hugo Lagercrantz i sin krönika tänker på de döda mitt ibland oss. På debattplats begrundar Per Gunnar Edebalk hur Baumols dilemma påverkar omsorgen.

Fem djupgående bokanmälningar och ett tjugotal kortare lästips lindrar måhända julklappsstressen, eller fyller mellandagarna med frid. Kanske både och. Allt inleds som vanligt med aktuella forskningsnyheter om äldre och åldrande, toppat av en initierad kommentar av professor Anders Wimo om WHO:s globala demensrapport. Sista ordet slår fast att lagstiftningen – äntligen! – gör plats för forskning och beprövad erfarenhet i socialtjänsten.

Bläddra i ÄiC#4/21.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…