Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, reportage från Mellanmålens land och fem maffiga bokanmälningar – varav en är en riktig maffiabokanmälan.

För ett långt, gott liv är vänskap, intellektuell stimulans, sömn och inte minst medkänsla med sig själv minst lika viktigt som bra kost och regelbunden motion. Det nya numrets tema berättar vad forskarna vet om personlighet, hälsobeteende och åldrande, hur vi själva påverkar vår hjärnhälsa, möjligheter för hälsofrämjande livsstil och aktivitetsanpassning samt att lära för livet med livslångt lärande.

Som nyutnämnd professor i socialt arbete på småländska Linnéuniversitetet tar Clary Krekula nya tag. ”Vi måste tänka på hur vi pratar om äldre”, säger hon i en stor intervju. Redaktionen specialstuderar Uppsala universitets framväxande forskningsmiljö med blicken mot utlandsfödda personers utträde från arbetsmarknaden, medan I praktiken-reportaget besöker Mellanmålens land, där Nollvisionen mot undernäring jämnar ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar. I Malmö konstaterar nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg att tandvården genom ett närmare samarbete med sjukvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet – men också att intresset från läkarkåren är svagt.

Vi berättar under Spotlightvinjetten om ensamhet och döende som samhällsfrågor och begrundar hädanfärdens plats i forskning, tidningsartiklar, aktuell och äldre bokutgivning samt dödsrunor, medan pensionerade pediatrikprofessorn Hugo Lagercrantz i sin krönika tänker på de döda mitt ibland oss. På debattplats begrundar Per Gunnar Edebalk hur Baumols dilemma påverkar omsorgen.

Fem djupgående bokanmälningar och ett tjugotal kortare lästips lindrar måhända julklappsstressen, eller fyller mellandagarna med frid. Kanske både och. Allt inleds som vanligt med aktuella forskningsnyheter om äldre och åldrande, toppat av en initierad kommentar av professor Anders Wimo om WHO:s globala demensrapport. Sista ordet slår fast att lagstiftningen – äntligen! – gör plats för forskning och beprövad erfarenhet i socialtjänsten.

Bläddra i ÄiC#4/21.

Relaterat

Svenska äldre bland de lyckligaste i världen

Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar…

Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön

För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter…

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.

Fler nyheter

Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska…

Två äldre kvinnor promenerar på en stig

Naturpromenader viktiga för äldres hälsa

Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som…

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…