Äldre kan bo kvar hemma längre med smart teknik

Många äldre skadar sig i hemmet. Den som bor ensam har störst risk att råka ut för en olycka. Forskare på Högskolan i Dalarna har i ett projekt tagit reda på vilka tekniska lösningar anpassade för hem som bäst kan förebygga skador och främja trygghet för äldre ensamboende.

Varje år faller cirka 100 000 personer i åldern 65 år och äldre så illa att de behöver uppsöka vård.  En stor del av olyckorna sker i hemmen och det är där som många av de drabbade sedan får vård och rehabilitering. Risken att drabbas av ytterligare en fallolycka är stor.

Trots att kunskapen om vad som är orsaken bakom fallolyckorna, minskar de inte i antal visar statistik. Det är framför allt ensamboende som saknar både mänskligt och tekniskt stöd som utgör den största riskgruppen enligt forskning.

För att minimera riskerna och göra hemmen mer trygga för dessa personer har forskare på Högskolan i Dalarna tagit reda på vilken smart teknik som kan minska riskerna. Det kan exempelvis vara sensorer som utlöser att lamporna tänds på natten när någon går upp ur sängen, larm som varnar närstående eller vårdpersonal om man inte kommer tillbaka till sängen inom en viss tid efter att man har gått upp under natten eller larmknappar på strategiska ställen i hemmet.

– Många äldre personer vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt och vårt arbete fokuserar på att anpassa och utrusta bostäder för att minimera risken för olyckor och personskador, säger Johan Borg, som leder forskningsprojektet SAFEST och är docent i medicinsk vetenskap i ett pressmeddelande.

I projektet SAFEST har man kommit fram till att det är särskilt viktigt att anpassa efter varje individs behov. Ofta är det en kombination av olika lösningar som behövs. Därför medverkar äldre och deras anhöriga i projektet och delar med sig av sina erfarenheter.

De skapar man kunskapsunderlag för att andra ska kunna utveckla smarta tekniska lösningar som minskar olycksrisker och ökar tryggheten för äldre i deras hem. Resultaten ska inte bara vara till hjälp för äldre, utan även vara till nytta för vård- och omsorgspersonal, bostadsbolag, samhällsplanerare och pensionärsorganisationer.

Läs den vetenskapliga studien

Elin Mauritzson, Kevin J McKee, Marie Elf och Johan Borg (2023). Older adults’ experiences, worries and preventive measures regarding home hazards : A survey on home safety in sweden. International journal of environmental research and public health.

Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Fler nyheter

En grupp sjukvårdspersonal i möte

Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede

I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i hur sjuksköterskors ledarskap.

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.