Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
När Folkhälsomyndigheten gjorde en enkätundersökning i maj 2020, när coronapandemin hade brutit ut på allvar, svarade en tredjedel av Sveriges äldre befolkning att de avstod från att söka vård. Samma undersökning gjordes sedan om i maj 2021. Då svarade 18 procent att de undvikit att söka vård på grund av pandemin.
– Både oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. I synnerhet äldre personer bör uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera med hälso- och sjukvården. Därför är det positivt att andelen äldre personer som anger att de undvikit att söka vård har minskat med 14 procentenheter mellan maj 2020 och maj 2021, säger Karin Guldbrandsson, utredare på Folkhälsomyndigheten i en nyhetstext på myndighetens webbsajt.
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska institutet.
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.