Äldreomsorgens chefer ska med i lyftet

När regeringen presenterade Äldreomsorgslyftet förra sommaren uteblev stödet för fortbildning av chefer. Men i årets budgetproposition vidgas uppdraget till att gälla även dem.

Med Äldreomsorgslyftet ville regeringen stödja omsorgen med fortbildning och utökade möjligheter till rekrytering. Anställda och nyanställda skulle kunna utbilda sig till vårdbiträde och undersköterska, samtidigt som staten finansierade kostnaden som de var frånvarande.

Nu går regeringen vidare med Äldreomsorgslyftet och inkluderar även första linjens chefer inom äldreomsorgen. I sitt uppdrag till Socialstyrelsen skriver man:

”Hur vården och omsorgen om äldre är organiserad har stor betydelse för kvaliteten i verksamheterna och här har första linjens chefer en nyckelroll. Vid implementering av ny kunskap är första linjens chefers roll avgörande. För att verksamheterna ska kunna erbjuda insatser med god kvalitet måste chefer också ha förutsättningar, liksom rätt kompetens, att kunna leda, handleda och stödja sina medarbetare. Regeringen vill därför öka möjligheterna även för första linjens chefer att utbilda sig på arbetstid för att stärka förutsättningarna för verksamheterna att tillhandahålla god ledning, planering,styrning och systematisk implementering av ny kunskap.”

Omsorgschefer får nu alltså möjlighet att utbilda sig på arbetstid. När det gäller själva utbildningen hänvisar regeringen till den nationella ledarskapsutbildning som Socialstyrelsen upphandlade under 2013-2015. Den berättigade till högskolepoäng och omfattade till exempel värdegrund, lagstiftning, ledarskap och uppföljning.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Fler nyheter

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.