Gustav Torisson, Mari Rosenqvist, Olle Melander & Fredrik Resman (2022). Hospitalisations with infectious disease diagnoses in somatic healthcare between 1998 and 2019: A nationwide, register-based study in Swedish adults. Publicerad i The Lancet regional health – Europe.
Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus
Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.
En ny studie från Lunds universitet visar bland annat att sjukhusinläggningar ökade och vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra sjukdomar. Forskarna fann också att andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 till 21 procent under perioden 1998 till 2019. Ökningen sågs i alla åldersgrupper, men var som störst bland äldre personer som var 80 år eller äldre.
För dessa äldre personer var ökningen 54 procent under de cirka 20 åren. För åldersgrupperna 70–79 och 60–69 var ökningen 32 respektive 35 procent.
– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del, säger Fredrik Resman, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Men resultatet pekar på att en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusinläggningen. Med tanke på den allt ökande andelen äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer att fortsätta vara hög. Samtidigt har antalet slutenvårdsplatser i Sverige minskat de senaste två årtiondena.
– Detta är något som sjukvården kommer att behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, säger Gustav Torisson, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Studien använde data från Socialstyrelsens patientregister.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.