Gustav Torisson, Mari Rosenqvist, Olle Melander & Fredrik Resman (2022). Hospitalisations with infectious disease diagnoses in somatic healthcare between 1998 and 2019: A nationwide, register-based study in Swedish adults. Publicerad i The Lancet regional health – Europe.
Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus
Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.
Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.
En ny studie från Lunds universitet visar bland annat att sjukhusinläggningar ökade och vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra sjukdomar. Forskarna fann också att andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 till 21 procent under perioden 1998 till 2019. Ökningen sågs i alla åldersgrupper, men var som störst bland äldre personer som var 80 år eller äldre.
För dessa äldre personer var ökningen 54 procent under de cirka 20 åren. För åldersgrupperna 70–79 och 60–69 var ökningen 32 respektive 35 procent.
– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del, säger Fredrik Resman, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.
Men resultatet pekar på att en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusinläggningen. Med tanke på den allt ökande andelen äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer att fortsätta vara hög. Samtidigt har antalet slutenvårdsplatser i Sverige minskat de senaste två årtiondena.
– Detta är något som sjukvården kommer att behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, säger Gustav Torisson, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Studien använde data från Socialstyrelsens patientregister.
Läs studien i sin helhet
Relaterat
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
En annorlunda relationsexpert
Torbjörn Bildtgård är äldreforskaren som fokuserar på relationer. Han berättar om hur familjelivet kan förändras högt upp i åldrarna och varför det är viktigt att forska om.
Personlig bok inför döden
Äldre i centrum ställer tre snabba frågor till Caroline Kelly som har skrivit en bok vad man önskar sig när man dör.
Fler nyheter
Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen
Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som man känner igen och tycker om är viktigt för äldres hälsa.
Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta
Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens årliga undersökning Öppna jämförelser.
Äldre hjälper hemtjänsten i vardagen
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
