Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.

Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.

En ny studie från Lunds universitet visar bland annat att sjukhusinläggningar ökade och vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra sjukdomar. Forskarna fann också att andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 till 21 procent under perioden 1998 till 2019. Ökningen sågs i alla åldersgrupper, men var som störst bland äldre personer som var 80 år eller äldre.

För dessa äldre personer var ökningen 54 procent under de cirka 20 åren. För åldersgrupperna 70–79 och 60–69 var ökningen 32 respektive 35 procent.

– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del, säger Fredrik Resman, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Men resultatet pekar på att en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusinläggningen. Med tanke på den allt ökande andelen äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer att fortsätta vara hög. Samtidigt har antalet slutenvårdsplatser i Sverige minskat de senaste två årtiondena.

– Detta är något som sjukvården kommer att behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, säger Gustav Torisson, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet.

Studien använde data från Socialstyrelsens patientregister.

Läs studien i sin helhet

Gustav Torisson, Mari Rosenqvist, Olle Melander & Fredrik Resman (2022). Hospitalisations with infectious disease diagnoses in somatic healthcare between 1998 and 2019: A nationwide, register-based study in Swedish adults. Publicerad i The Lancet regional health – Europe.

Relaterat

Lite mer aktivitet ger färre dödsfall

Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.

Äldre sjuksköterska pratar med patient

Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet

Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…

Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk

Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.

Fler nyheter

Personal spelar spel med boende

Detta ökar personalens välbefinnande

Individuella åtgärder såsom avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.

Porträttbild på Klara Le

Medboendes attityder gör vardagen svårare för äldre hbq-personer

Äldre hbq-personer som bor på särskilda boenden påverkas av heterosexuella normer och andra boendes attityder. I vissa fall leder det till att de inte vågar uttrycka sin sexuella identitet. Det visar en studie från Örebro universitet.

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.