- Variant ett: Tau sprider sig främst inom tinningloben och påverkar i första hand minnet. Förekommer i 33 procent av fall.
- Variant två: Till skillnad från den första varianten sprider sig variant två i resten av hjärnbarken. Personer har mindre problem med minnet än vid variant ett, men större svårigheter att tänka ut, planera och utföra något. Förekommer i 18 procent av fall.
- Variant tre: Tau lagras i den bakre delen av hjärnan i synbarken där information från synnerven bearbetas. Hjärnans bearbetning av visuella sinnesintryck påverkas och personer får svårigheter med exempelvis att orientera sig, urskilja former och konturer, beräkna avstånd, rörelse och föremåls platser i förhållande till varandra. Förekommer i 30 procent av fall.
- Variant fyra: Tau sprider sig asymmetriskt i vänster hjärnhalva och påverkar i första hand språkförmågan. Förekommer i 19 procent av fall.
Alzheimer inte en sjukdom utan fyra
Spridningen av proteinet tau är en stark markör för alzheimer. De senaste 30 åren har många forskare trott att det bara finns en utvecklingsform för tau i hjärnan, trots att vissa patienter har fått olika symptom.
Men med hjälp av avancerad hjärnavbildningsteknik har nu internationella forskare, från bland annat Sverige, visat att tau sprider sig på fyra olika sätt i olika regioner, vilket kan ge upphov till olika symptom och prognoser.
– Det innebär att alzheimer är en klart mer heterogen sjukdom än man tidigare trott, vilket ger oss anledning att ompröva begreppet typisk alzheimer och på sikt även de metoder vi använder i dag för att bedöma sjukdomsutvecklingen, säger Jacob Vogel, försteförfattare till studien och forskare vid McGill university i Kanada, i ett pressmeddelande.
Enligt Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi vid Lunds universitet, som har lett studien är resultaten ovärderliga för läkare som utreder patienter med alzheimer. Dessutom öppnar det upp för forskning om vilken effekt behandlingar har på de fyra varianterna.
– Just nu är forskningen kring olika läkemedel som minskar mängden tau i hjärnan mycket aktiv och det kommer bli spännande att se om dessa är effektiva hos de olika varianterna, säger Oskar Hansson och fortsätter:
– Förekomsten av varianterna var mellan 18 och 30 procent, vilket innebär att de är ganska vanliga och det är ingen som helt dominerar som vi tidigare trott.
Forskarna hoppas att deras fynd har betydelse för att omvärdera sjukdomen och att denna kunskap i framtiden kan ge patienter mer individualiserade behandlingsmetoder.
Jacob W. Vogel m fl (2021). Four distinct trajectories of tau deposition identified in Alzheimer’s disease. Publicerad i Nature medicine.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Relaterat
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…