Alzheimer är en mer heterogen sjukdom än vad man tidigare trott, visar ny forskning. Foto: Unsplash

Alzheimer inte en sjukdom utan fyra

Alzheimers sjukdom utvecklas på fyra sätt som leder till olika symptom och prognoser, visar en studie. Kunskapen kan leda till att sjukdomen omvärderas och att patienter kan få mer individualiserade behandlingsmetoder.

Spridningen av proteinet tau är en stark markör för alzheimer. De senaste 30 åren har många forskare trott att det bara finns en utvecklingsform för tau i hjärnan, trots att vissa patienter har fått olika symptom. 

Men med hjälp av avancerad hjärnavbildningsteknik har nu internationella forskare, från bland annat Sverige, visat att tau sprider sig på fyra olika sätt i olika regioner, vilket kan ge upphov till olika symptom och prognoser. 

 – Det innebär att alzheimer är en klart mer heterogen sjukdom än man tidigare trott, vilket ger oss anledning att ompröva begreppet typisk alzheimer och på sikt även de metoder vi använder i dag för att bedöma sjukdomsutvecklingen, säger Jacob Vogel, försteförfattare till studien och forskare vid McGill university i Kanada, i ett pressmeddelande. 

Enligt Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi vid Lunds universitet, som har lett studien är resultaten ovärderliga för läkare som utreder patienter med alzheimer. Dessutom öppnar det upp för forskning om vilken effekt behandlingar har på de fyra varianterna. 

– Just nu är forskningen kring olika läkemedel som minskar mängden tau i hjärnan mycket aktiv och det kommer bli spännande att se om dessa är effektiva hos de olika varianterna, säger Oskar Hansson och fortsätter: 

– Förekomsten av varianterna var mellan 18 och 30 procent, vilket innebär att de är ganska vanliga och det är ingen som helt dominerar som vi tidigare trott. 

Forskarna hoppas att deras fynd har betydelse för att omvärdera sjukdomen och att denna kunskap i framtiden kan ge patienter mer individualiserade behandlingsmetoder. 

Fakta
De fyra alzheimervarianterna
  • Variant ett: Tau sprider sig främst inom tinningloben och påverkar i första hand minnet. Förekommer i 33 procent av fall. 
  • Variant två: Till skillnad från den första varianten sprider sig variant två i resten av hjärnbarken. Personer har mindre problem med minnet än vid variant ett, men större svårigheter att tänka ut, planera och utföra något. Förekommer i 18 procent av fall. 
  • Variant tre: Tau lagras i den bakre delen av hjärnan i synbarken där information från synnerven bearbetas. Hjärnans bearbetning av visuella sinnesintryck påverkas och personer får svårigheter med exempelvis att orientera sig, urskilja former och konturer, beräkna avstånd, rörelse och föremåls platser i förhållande till varandra. Förekommer i 30 procent av fall. 
  • Variant fyra: Tau sprider sig asymmetriskt i vänster hjärnhalva och påverkar i första hand språkförmågan. Förekommer i 19 procent av fall. 
Ladda ner artikeln

Jacob W. Vogel m fl (2021). Four distinct trajectories of tau deposition identified in Alzheimer’s disease. Publicerad i Nature medicine.

Relaterat

Byta livsstil bäst recept mot demens

Dåliga levnadsvanor kan ge upphov till demenssjukdomar, men för den som klarar att byta livsstil minskar risken att drabbas. Att bryta vanor är…

Porträttbild på Malin Aspö

Så ser livet ut för yngre med demens

Det är omvälvande att drabbas av demens, inte minst när man fortfarande har ett arbete och lever familjeliv. Malin Aspös nya avhandling handlar…

Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Relaterat

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Ny studie om att få och hantera en parkinsondiagnos

För många är det en omtumlande upplevelse att få diagnosen Parkinsons sjukdom. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad undersökt hur patienterna och deras…

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…