Äldre som vårdar sina anhöriga behöver stöd för att själva orka och behålla hälsan, visar nya studien. Foto: Mostphotos

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

I en ny studie har forskare undersökt hur äldre människor påverkas av att vårda en anhörig. Resultaten visar bland annat att kvinnor och personer över 75 år är överrepresenterade bland de som ger omsorg med hög intensitet, vilket innebär minst 30 timmar per vecka.

Dessa personer hjälper bland annat till med att bada och mata sin närstående, samt handla och sköta ekonomin. De som ger omsorg med hög intensitet hade också en högre benägenhet att rapportera sömnproblem, mental belastning, svårigheter att upprätthålla sociala kontakter och ta hand om sin egen hälsa.

Mariam Kirvalidze. Foto: Alabastro Photography

− Vår studie visar att äldre vårdgivare som ger omsorg med hög intensitet ofta upplever negativa konsekvenser för sitt eget liv och välbefinnande och har större behov av stöd från olika källor, säger Mariam Kirvalidze, doktorand Aging Research Center (ARC) och försteförfattare till artikeln.

Studien betonar vikten av insatser för att stödja äldre informella vårdgivare, särskilt de som ger omsorg med hög intensitet. Bland de mest efterfrågade stödinsatserna finns avlastning, personlig rådgivning och ekonomiskt stöd.

− Det behövs en mer detaljerad undersökning på kommunal nivå för att bättre förstå och tillgodose behoven hos alla vårdgivare, särskilt de som är äldre och mer sårbara, för att säkerställa att de får det stöd de behöver, säger Mariam Kirvalidze.

Läs studien

M Kirvalidze, E Hanson, L Magnusson, L Dahlberg, A Wimo L Morin, A Calderón-Larrañaga (2025) The intensity of informal caregiving and its implications for older caregivers: a national survey in Sweden. Scandinavian journal of  public health.

Fakta
Om studien
  • Forskare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet, i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), har genomfört studien.
  • De har skickat en enkät till 31 000 äldre vuxna för att lära sig mer om de som tar hand om en närstående, i eller utanför hemmet.
  • 2 157 personer över 65 år regelbundet ger sådan informell omsorg.
  • De flesta äldre informella vårdgivare ger omsorg med låg intensitet, men 17 procent ger omsorg med hög intensitet, vilket innebär över 30 timmar per vecka.
  • Forskningsprojektet finansierades av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka).

Relaterat

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Närvarande om åldrandets vardag

Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…