Forskare vid Karolinska institutet, KI, har i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, genomfört en enkätundersökning för att identifiera och beskriva anhörigvårdare över 55 år och ta reda på om de har behov av stöd i sitt omsorgsgivande. Undersökningen, som genomfördes mellan maj och september 2023, samlade in data från ett nationellt representativt urval av individer. Mer än 16 900 personer svarade på enkäten. Vi identifierade totalt 2 585 informella vårdgivare, vilket utgjorde 16,8 procent av respondenterna.
Intensiteten i vårdandet varierade kraftigt, där 71,4 procent av vårdgivarna gav lågintensiv vård motsvarande en till elva timmar per vecka, medan 13,7 procent och 14,9 procent gav medelintensiv vård motsvarande 11–29 timmar per vecka, respektive högintensiv mer än 30 timmar per vecka.
Diagram. Så tycker vårdgivarna att vårdandet påverkar deras liv. Kort beskrivning: Vårdgivare rapporterar låg intensitet (grön prick) negativa konsekvenser mindre ofta än vårdgivare med måttlig (orange prick) eller hög intensitet (röd prick).
Undersökningen visade att vårdgivare, särskilt de som ger högintensiv vård, har ett ouppfyllt stödbehov. Mellan 30–35 procent av vårdgivarna med hög intensitet uppgav att de inte har erbjudits stödtjänster och att de skulle vilja ha det. Exempel på sådana tjänster inkluderar rådgivning, träning och utbildning, ekonomisk hjälp, sjukvård och avlastningsvård. Vi kunde se att det fanns en tydlig trend att ju högre intensitet de uppgav, desto större var deras ouppfyllda behov.
En annan del av enkäten fokuserade på vårdgivarnas självskattade hälsa. Nivån på den självskattade hälsan korrelerade också med vårdens intensitet. Vårdgivare inblandade i högintensiv vård rapporterade oftare dålig eller ganska dålig psykisk hälsa, tolv procent, jämfört med vårdgivare inblandade i lågintensiv vård, fem procent, efter att vi har kontrollerat för ålder, kön och utbildningsnivå.
Intressant nog rapporterar vårdgivare med låg intensitet en positiv effekt, ”känsla av tillfredsställelse”, oftare än de båda andra grupperna. Genom att veta vilka grupper av anhörigvårdare som upplever de värsta konsekvenserna kan vi mer effektivt rikta in eventuella stödinsatser.
Mot bakgrund av dessa resultat är det tydligt att rollen som anhörigvårdare drabbar vissa äldre på ett negativt sätt, särskilt de som ger högintensiv vård. Forskarna vid KI och ledarna för Nka kommer att fortsätta analysera resultaten från denna undersökning och publicera slutsatserna i vetenskapliga tidskrifter.
Vi kommer även att kommunicera resultaten med relevanta myndigheter, inklusive kommuner som har ett lagstadgat ansvar att stödja anhörigvårdare i Sverige. Vi förespråkar en proaktiv strategi för att identifiera informella vårdgivare, noggrann övervakning av trender inom detta område och erbjudande av skräddarsytt och individuellt stöd. På så sätt kan anhöriga stärkas i omsorgen av nära och kära samtidigt som de känner sig sedda och uppmuntrade.
Vi vill tacka FORTE (2021–00256) och Nka för samfinansieringen av projektet och alla respondenter för att de tog sig tid att delta i undersökningen.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
