Forskare vid Karolinska institutet, KI, har i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, genomfört en enkätundersökning för att identifiera och beskriva anhörigvårdare över 55 år och ta reda på om de har behov av stöd i sitt omsorgsgivande. Undersökningen, som genomfördes mellan maj och september 2023, samlade in data från ett nationellt representativt urval av individer. Mer än 16 900 personer svarade på enkäten. Vi identifierade totalt 2 585 informella vårdgivare, vilket utgjorde 16,8 procent av respondenterna.
Intensiteten i vårdandet varierade kraftigt, där 71,4 procent av vårdgivarna gav lågintensiv vård motsvarande en till elva timmar per vecka, medan 13,7 procent och 14,9 procent gav medelintensiv vård motsvarande 11–29 timmar per vecka, respektive högintensiv mer än 30 timmar per vecka.
Diagram. Så tycker vårdgivarna att vårdandet påverkar deras liv. Kort beskrivning: Vårdgivare rapporterar låg intensitet (grön prick) negativa konsekvenser mindre ofta än vårdgivare med måttlig (orange prick) eller hög intensitet (röd prick).
Undersökningen visade att vårdgivare, särskilt de som ger högintensiv vård, har ett ouppfyllt stödbehov. Mellan 30–35 procent av vårdgivarna med hög intensitet uppgav att de inte har erbjudits stödtjänster och att de skulle vilja ha det. Exempel på sådana tjänster inkluderar rådgivning, träning och utbildning, ekonomisk hjälp, sjukvård och avlastningsvård. Vi kunde se att det fanns en tydlig trend att ju högre intensitet de uppgav, desto större var deras ouppfyllda behov.
En annan del av enkäten fokuserade på vårdgivarnas självskattade hälsa. Nivån på den självskattade hälsan korrelerade också med vårdens intensitet. Vårdgivare inblandade i högintensiv vård rapporterade oftare dålig eller ganska dålig psykisk hälsa, tolv procent, jämfört med vårdgivare inblandade i lågintensiv vård, fem procent, efter att vi har kontrollerat för ålder, kön och utbildningsnivå.
Intressant nog rapporterar vårdgivare med låg intensitet en positiv effekt, ”känsla av tillfredsställelse”, oftare än de båda andra grupperna. Genom att veta vilka grupper av anhörigvårdare som upplever de värsta konsekvenserna kan vi mer effektivt rikta in eventuella stödinsatser.
Mot bakgrund av dessa resultat är det tydligt att rollen som anhörigvårdare drabbar vissa äldre på ett negativt sätt, särskilt de som ger högintensiv vård. Forskarna vid KI och ledarna för Nka kommer att fortsätta analysera resultaten från denna undersökning och publicera slutsatserna i vetenskapliga tidskrifter.
Vi kommer även att kommunicera resultaten med relevanta myndigheter, inklusive kommuner som har ett lagstadgat ansvar att stödja anhörigvårdare i Sverige. Vi förespråkar en proaktiv strategi för att identifiera informella vårdgivare, noggrann övervakning av trender inom detta område och erbjudande av skräddarsytt och individuellt stöd. På så sätt kan anhöriga stärkas i omsorgen av nära och kära samtidigt som de känner sig sedda och uppmuntrade.
Vi vill tacka FORTE (2021–00256) och Nka för samfinansieringen av projektet och alla respondenter för att de tog sig tid att delta i undersökningen.
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar att följa dem, visar en rapport från Socialstyrelsen.
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika Augustsson i en ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet.
