De speciella glasögonen är så kallade AR-glasögon. AR står för augmented reality som på svenska ungefär blir förstärkt verklighet. Till skillnad från en virtuell verklighet, VR, ersätter AR inte verkligheten utan förstärker den med hologrambilder.
Tre forskare vid Högskolan i Gävle fått medel, från högskolan själv och organisationen Future Position X, för att utveckla dessa AR-glasögon för äldre och funktionshindrade så att de kan träna balansen. I slutet av förra året avslutade forskarna en förstudie med åtta äldre personer som hade balansproblem.
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Den stora nyttan för den här typen av teknik skulle vara inom preventionsträning för fallolyckor.
– Fallolyckor är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel för att nå förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Glasögonen har dessutom fördelen att de kan användas för att träna hemma tillsammans med en fysioterapeut. Då kan träningspassen även spelas in.
– Många äldre kan ha det svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själva göra övningen, till exempel att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Vill du se hur forskarna arbetade i förstudien? Se hur Sune, 77, fick träna med AR-glasögonen
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
