De speciella glasögonen är så kallade AR-glasögon. AR står för augmented reality som på svenska ungefär blir förstärkt verklighet. Till skillnad från en virtuell verklighet, VR, ersätter AR inte verkligheten utan förstärker den med hologrambilder.
Tre forskare vid Högskolan i Gävle fått medel, från högskolan själv och organisationen Future Position X, för att utveckla dessa AR-glasögon för äldre och funktionshindrade så att de kan träna balansen. I slutet av förra året avslutade forskarna en förstudie med åtta äldre personer som hade balansproblem.
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Den stora nyttan för den här typen av teknik skulle vara inom preventionsträning för fallolyckor.
– Fallolyckor är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel för att nå förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Glasögonen har dessutom fördelen att de kan användas för att träna hemma tillsammans med en fysioterapeut. Då kan träningspassen även spelas in.
– Många äldre kan ha det svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själva göra övningen, till exempel att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Vill du se hur forskarna arbetade i förstudien? Se hur Sune, 77, fick träna med AR-glasögonen
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till vård- och omsorgsboende.
