De speciella glasögonen är så kallade AR-glasögon. AR står för augmented reality som på svenska ungefär blir förstärkt verklighet. Till skillnad från en virtuell verklighet, VR, ersätter AR inte verkligheten utan förstärker den med hologrambilder.
Tre forskare vid Högskolan i Gävle fått medel, från högskolan själv och organisationen Future Position X, för att utveckla dessa AR-glasögon för äldre och funktionshindrade så att de kan träna balansen. I slutet av förra året avslutade forskarna en förstudie med åtta äldre personer som hade balansproblem.
– Vi vet att många äldre går hem från sjukvården och då är motiverade till träning, men de vet inte hur de ska göra. Med våra AR-glasögon får de tydliga instruktioner och träningen blir rolig, säger Sven Blomqvist, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle.
Den stora nyttan för den här typen av teknik skulle vara inom preventionsträning för fallolyckor.
– Fallolyckor är ett stort samhällsproblem, vården har stora utmaningar och måste använda resurserna effektivare. Då kan vår teknik bli ett hjälpmedel för att nå förbättring av balansförmågan innan olyckan, säger Sven Blomqvist.
Glasögonen har dessutom fördelen att de kan användas för att träna hemma tillsammans med en fysioterapeut. Då kan träningspassen även spelas in.
– Många äldre kan ha det svårt att komma ihåg vad de ska göra, men här ser de sig själva göra övningen, till exempel att fånga en boll. Det blir verklighetsnära och lekfullt, säger Sven Blomqvist.
Vill du se hur forskarna arbetade i förstudien? Se hur Sune, 77, fick träna med AR-glasögonen
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
