Studien från Göteborgs universitet mätte fyra aspekter som utgör välbefinnande: livstillfredsställelse, ensamhet, ekonomisk tillfredsställelse och självskattad hälsa. Och den största skillnaden sågs i den självskattade hälsan.
– Studien visar en gradvis nedgång i självskattad hälsa mellan 2015 och 2019, men en ökning i årets mätningar. Det betyder att deltagarna skattade sin hälsa på motsvarande nivå som för fem år sedan, säger Isabelle Hansson, forskare vid AgeCap på Göteborgs universitet och en av författarna bakom studien.
En av anledningarna kan vara den så kallade kontrasteffekten som innebär att äldre kanske jämför med hur dålig hälsan hade kunnat vara om de till exempel hade covid-19. Det leder till att de i stället upplever att de mår ganska bra.
Dessutom visade studien att de över 70 oroade sig mindre för sin ekonomi och undvek social kontakt med andra i större utsträckning än de 65–69 år. Däremot fanns inga skillnader mellan dem över och under 70 vad gäller oro för den egna eller närståendes hälsa.
– Det är viktigt att poängtera att de som är över 70 inte sitter hemma och är rädda. De oroar sig faktiskt mindre och de gör mer för att inte bli smittade, säger Pär Bjälkebring, forskare vid AgeCap.
Men framtida studier kommer att behövas för att se om det finns långsiktiga effekter eftersom denna studie enbart ger en översiktsbild av de tidiga effekterna av pandemin. Siffrorna nästa år kanske inte är desamma, säger Isabelle Hansson.
– Kanske får vi se någon form av känslomässig utmattning när människor inte orkar vara oroliga eller börjar må dåligt av en lång tids isolering.
