Boendepersonal behöver bättre kunskap om döden

Personal på äldreboenden saknar ofta kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Genom utbildning i palliativ vård kan boendepersonalen bli tryggare och mer kompetenta i sin roll, visar en avhandling från Lunds universitet.

Helene Åvik PerssonLunds universitet  ville undersöka hur personal på särskilt boende uppfattar att döden närmar sig. Hon är distriktssköterska och har arbetat på särskilt boende och i hemsjukvård och har sett hur oerfaren och för den äldre okänd personal tar hand om personer som snart ska dö. Det kan finnas en mentalitet på särskilda boenden om att döden är något man inte pratar om är hennes erfarenhet.

Äldre som bor på särskilt boende har ofta komplexa vårdbehov, där den höga åldern i sig paras med olika sjukdomstillstånd. För personalen kan det vara svårt att upptäcka tidiga tecken på att en äldre snart ska dö.

Helene Åvik Persson undersökte boendeanställda inom olika professioner: vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare och enhetschefer.

Fokusgruppsintervjuer genomfördes för att se vilka erfarenheter som gruppen hade av de tidiga och sena tecken som föregår döendet. Resultaten visade att de sena tecknen, som att den äldre personen slutar äta eller blir sängliggande, var väl kända. Däremot hade personalen svårt att se tidiga tecken: när någon till exempel blir mindre social, går mer in i sig själv, inte längre uppskattar att göra tidigare omtyckta aktiviteter, sover mer eller blir lättirriterad.

Personalen fick frågan om att genomgå en utbildning i palliativ vård och vilka förväntningar de i så fall skulle ha på en sådan utbildning. Merparten såg fram emot att få ökad kunskap och att vårdteamet skulle blir mer samstämmigt i sin vård. Men de anställda menade att det var viktigt cheferna var med på detta och det måste satsas både tid och pengar om kunskaperna ska omsättas i praktiken.

En palliativ utbildning erbjöds deltagarna, vilken innehåller både professionellt diskussionsutrymme och lärarledda seminarier, ett så kallat arbetsplatslärande.

Avhandlingen ingår i det större forskningsprojektet KUPA – Kunskapsbaserad palliativ vård på särskilt boende. Utbildningen är utformad inom KUPA-projektet som bedrivs på Palliativt centrum.

Läs avhandlingen

Relaterat

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Fler lästips

Porträttbild på Jan Guillou

Äldre hjältar intar scenen

Jan Guillous deckarserie med äldre huvudpersoner är en del av en större trend. Recensenten Karin Lövgren sätter dem i ett sammanhang i det aktuella bokflödet. Temat ålder och åldrande ger böckerna en extra dimension.

Inspiration i arbetet med sociala problem

Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten­ Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.

Porträttbild på medelålders man som håller i sina glasögon

Åldrandets oundviklighet

Sociologen Didier Eribon skildrar sin mammas ålderdom och drar en lans för att ge sköra äldre en röst. Men det kanske också krävs att vi faktiskt är beredda att lyssna.