Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.

Det är inte blodsbandet som är viktigt för barnen. Det är hur intresserad bonusfar- och morföräldern är. Upplevde de sig behandlade med engagemang, såg bonusbarnbarnen den äldre generationen som ”riktiga” släktingar.

– Barnen gjorde mycket mindre skillnad på bonus- och biologiska relationer, det viktigaste var att bli behandlad rättvist. Det vill säga så som de föreställde sig att ett biologiskt barnbarn skulle blivit behandlat, säger Linn Alenius Wallin i en artikel från Lunds universitet.

För den äldre generationen är relationen till bonusbarnbarn lite mer komplicerade, visade Linn Alenius Wallins djupintervjuer med ett 15-tal bonusförföräldrar – ett begrepp hon introducerade i samband med sin avhandling.

– Det finns en övertro i den äldre generationen att biologiska relationer ska vara starka, att man alltid ska vilja umgås med sin biologiska familj. Allt annat är avvikande och lite skamligt. Ofta hjälpte kvinnorna i studien sina män att upprätthålla nära band med sina biologiska barnbarn, säger Linn Alenius Wallin.

Det är också en skillnad mellan äldre män och kvinnor i studien. Män som får bonusbarnbarn kan uppleva det som en ny chans att ge omsorg, medan kvinnor kan i vissa fall vara ”omsorgströtta”, kanske efter ett helt liv i andras tjänst. Både äldre kvinnor och män var noga med att inte stå i vägen för de biologiska far- och morföräldrarna, men klev mer självklart in i sin roll om någon av dessa inte längre fanns i livet eller var frånvarande.

Relaterat

Porträttbild på Enikö Szurkos

Agera mot ålderism

Illustration på äldre kvinna

Ålderism – därför är det ett problem

Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.

Äldre man dricker vin

För gammal för att förändras?

Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…

Fler nyheter

Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…