Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
Det är inte blodsbandet som är viktigt för barnen. Det är hur intresserad bonusfar- och morföräldern är. Upplevde de sig behandlade med engagemang, såg bonusbarnbarnen den äldre generationen som ”riktiga” släktingar.
– Barnen gjorde mycket mindre skillnad på bonus- och biologiska relationer, det viktigaste var att bli behandlad rättvist. Det vill säga så som de föreställde sig att ett biologiskt barnbarn skulle blivit behandlat, säger Linn Alenius Wallin i en artikel från Lunds universitet.
För den äldre generationen är relationen till bonusbarnbarn lite mer komplicerade, visade Linn Alenius Wallins djupintervjuer med ett 15-tal bonusförföräldrar – ett begrepp hon introducerade i samband med sin avhandling.
– Det finns en övertro i den äldre generationen att biologiska relationer ska vara starka, att man alltid ska vilja umgås med sin biologiska familj. Allt annat är avvikande och lite skamligt. Ofta hjälpte kvinnorna i studien sina män att upprätthålla nära band med sina biologiska barnbarn, säger Linn Alenius Wallin.
Det är också en skillnad mellan äldre män och kvinnor i studien. Män som får bonusbarnbarn kan uppleva det som en ny chans att ge omsorg, medan kvinnor kan i vissa fall vara ”omsorgströtta”, kanske efter ett helt liv i andras tjänst. Både äldre kvinnor och män var noga med att inte stå i vägen för de biologiska far- och morföräldrarna, men klev mer självklart in i sin roll om någon av dessa inte längre fanns i livet eller var frånvarande.
Relaterat
Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För gammal för att förändras?
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Ålder i arbetslivet en komplex fråga
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Fler nyheter
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…