Coronakommissionen (2021). Sverige under pandemin – Volym 1 och 2 (SOU 2021:89).
Coronakommissionens skarpa kritik mot pandemihanteringen
Sena åtgärder, otillräcklig smittspårning och undermålig beredskap. Hanteringen av pandemin har brustit så pass mycket att det kan ha bidragit till den ökade dödligheten på särskilda boenden. Det visar Coronakommissionens andra delbetänkande.
I december 2020 konstaterade Coronakommissionen i sitt första delbetänkande att Sverige misslyckats skydda landets äldre personer från smittan. Nu lämnar kommissionen över sin andra delrapport, som riktar skarp kritik mot regering, förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner.
– Hanteringen präglas av senfärdighet, där personligt ansvar och frivillighet betonats i stället för mer ingripande strategier, konstaterade kommissionens ordförande Mats Melin under en pressträff.
De åtgärder som sattes in under tidig vår 2020 och som till större del bestod av allmänna rekommendationer var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen.
Ett slående exempel på att kraftiga åtgärder sattes in för sent var att dödligheten för covid-19 fortsatte vara hög på särskilda boenden under pandemins andra våg.
– Det visar sig också att de boenden som hade störst dödlighet i covid-19 var de som var stora och som hade en hög personalomsättning. Det fanns inget som kan tyda på om kommunal eller privat regi var bättre i det avseendet, sa Mats Melin.
Överlag beskrivs den svenska pandemiberedskapen som undermålig. Smittskyddslagstiftningen var och är enligt Coronakommissionen otillräcklig för att hantera ett allvarligt utbrott.
Andra slutsatser som Coronakommissionen drar i betänkandet:
- Smittskyddet var decentraliserat och fragmenterat, vilket gjorde det svårt att veta vem som bar det övergripande ansvaret.
- Hälso- och sjukvården har gjort ett bra arbete med att på kort varsel ställa om och skalat upp vårdkapaciteten, men det har bidragit till en extrem belastning för de anställda.
- Bristande dataföring har gjort det svårt att övervaka pandemin och att utvärdera hanteringen i efterhand.
Läs delbetänkandet i sin helhet
Relaterat
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Fler nyheter
Forskning öppnar för bättre cancerbehandlingar för äldre
Forskare, från bland annat Sverige, har identifierat ett protein som är kopplat till förhöjd spridningsrisk samt återfall vid lungcancer. Nu hoppas forskarna att detta banar väg för ny precisionsmedicin, särskilt för äldre personer.
Raska promenader minskar risken för fetma och muskelförlust
Äldre personer som är måttligt fysiskt aktiva har betydligt lägre risk att drabbas av sarkopen obesitas, som är en kombination av fetma och svaga muskler. Det visar ny forskning från Örebro universitet.
Samverkan mellan kommun och civilsamhälle kan bryta ensamhet
Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.
