Coronakommissionens skarpa kritik mot pandemihanteringen

Sena åtgärder, otillräcklig smittspårning och undermålig beredskap. Hanteringen av pandemin har brustit så pass mycket att det kan ha bidragit till den ökade dödligheten på särskilda boenden. Det visar Coronakommissionens andra delbetänkande.

I december 2020 konstaterade Coronakommissionen i sitt första delbetänkande att Sverige misslyckats skydda landets äldre personer från smittan. Nu lämnar kommissionen över sin andra delrapport, som riktar skarp kritik mot regering, förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner. 

– Hanteringen präglas av senfärdighet, där personligt ansvar och frivillighet betonats i stället för mer ingripande strategier, konstaterade kommissionens ordförande Mats Melin under en pressträff. 

De åtgärder som sattes in under tidig vår 2020 och som till större del bestod av allmänna rekommendationer var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen.

Ett slående exempel på att kraftiga åtgärder sattes in för sent var att dödligheten för covid-19 fortsatte vara hög på särskilda boenden under pandemins andra våg.

– Det visar sig också att de boenden som hade störst dödlighet i covid-19 var de som var stora och som hade en hög personalomsättning. Det fanns inget som kan tyda på om kommunal eller privat regi var bättre i det avseendet, sa Mats Melin. 

Överlag beskrivs den svenska pandemiberedskapen som undermålig. Smittskyddslagstiftningen var och är enligt Coronakommissionen otillräcklig för att hantera ett allvarligt utbrott. 


Andra slutsatser som Coronakommissionen drar i betänkandet: 

  • Smittskyddet var decentraliserat och fragmenterat, vilket gjorde det svårt att veta vem som bar det övergripande ansvaret. 
  • Hälso- och sjukvården har gjort ett bra arbete med att på kort varsel ställa om och skalat upp vårdkapaciteten, men det har bidragit till en extrem belastning för de anställda. 
  • Bristande dataföring har gjort det svårt att övervaka pandemin och att utvärdera hanteringen i efterhand.
Läs delbetänkandet i sin helhet

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.