Coronakommissionens skarpa kritik mot pandemihanteringen

Sena åtgärder, otillräcklig smittspårning och undermålig beredskap. Hanteringen av pandemin har brustit så pass mycket att det kan ha bidragit till den ökade dödligheten på särskilda boenden. Det visar Coronakommissionens andra delbetänkande.

I december 2020 konstaterade Coronakommissionen i sitt första delbetänkande att Sverige misslyckats skydda landets äldre personer från smittan. Nu lämnar kommissionen över sin andra delrapport, som riktar skarp kritik mot regering, förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner. 

– Hanteringen präglas av senfärdighet, där personligt ansvar och frivillighet betonats i stället för mer ingripande strategier, konstaterade kommissionens ordförande Mats Melin under en pressträff. 

De åtgärder som sattes in under tidig vår 2020 och som till större del bestod av allmänna rekommendationer var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen.

Ett slående exempel på att kraftiga åtgärder sattes in för sent var att dödligheten för covid-19 fortsatte vara hög på särskilda boenden under pandemins andra våg.

– Det visar sig också att de boenden som hade störst dödlighet i covid-19 var de som var stora och som hade en hög personalomsättning. Det fanns inget som kan tyda på om kommunal eller privat regi var bättre i det avseendet, sa Mats Melin. 

Överlag beskrivs den svenska pandemiberedskapen som undermålig. Smittskyddslagstiftningen var och är enligt Coronakommissionen otillräcklig för att hantera ett allvarligt utbrott. 


Andra slutsatser som Coronakommissionen drar i betänkandet: 

  • Smittskyddet var decentraliserat och fragmenterat, vilket gjorde det svårt att veta vem som bar det övergripande ansvaret. 
  • Hälso- och sjukvården har gjort ett bra arbete med att på kort varsel ställa om och skalat upp vårdkapaciteten, men det har bidragit till en extrem belastning för de anställda. 
  • Bristande dataföring har gjort det svårt att övervaka pandemin och att utvärdera hanteringen i efterhand.
Läs delbetänkandet i sin helhet

Relaterat

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.