Coronastudie bland äldre i Norrbotten

Omvårdnadsforskare vid Luleå tekniska universitet ska samla in erfarenheter av pandemin från äldreomsorg och demensvård i Norrbotten.

Forskningsrådet Formas har beviljat pengar till ett nytt, ettårigt projekt där omvårdnadsforskare ska studera hur covid-19 har påverkat vardagen för personer med demens.

– För personer med demens är närstående livsviktiga. Deras erfarenheter av hur covid-19-pandemin har påverkat vardagen har stor betydelse för att bättre hantera liknande situationer i framtiden, säger Malin Olsson, biträdande professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande. Hon kommer att genomföra studien tillsammans med Catharina Melander.

I projektet ingår även en studie av rennäringens villkor i skuggan av pandemin, där stängda gränser påverkat renskötarnas möjligheter att röra sig.

– Spanska sjukan, som för ett sekel sedan härjade svårt i Norrbotten, medförde en omfattande debatt om bristerna i sjukvården i länet, vilket ledde till en stor satsning på sjukstugor. Hur förhåller sig satsningar på munskydd, tester och vaccinering gentemot satsningar på sjukvård, läkemedel, äldreomsorg och egenvård? Vad medför rädsla, stängda gränser och påbud om social distansering för mellanmänskliga relationer och för samhället nu och på sikt? säger May-Britt Öhman, som är projektledare och gästforskare i historia vid Luleå tekniska universitet.

Forskningsprojektet leds av forskare vid Luleå tekniska universitet och genomförs i samarbete med Riksorganisationen Same ätnam, enskilda renskötare, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Uppsala universitet och forskare från Norge, USA, Kanada och Japan. Därutöver medverkar Norrbottens museum, Laponiatjuottjudus och Piteå museum.

Relaterat

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Fler nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.