Forskningsrådet Formas har beviljat pengar till ett nytt, ettårigt projekt där omvårdnadsforskare ska studera hur covid-19 har påverkat vardagen för personer med demens.
– För personer med demens är närstående livsviktiga. Deras erfarenheter av hur covid-19-pandemin har påverkat vardagen har stor betydelse för att bättre hantera liknande situationer i framtiden, säger Malin Olsson, biträdande professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande. Hon kommer att genomföra studien tillsammans med Catharina Melander.
I projektet ingår även en studie av rennäringens villkor i skuggan av pandemin, där stängda gränser påverkat renskötarnas möjligheter att röra sig.
– Spanska sjukan, som för ett sekel sedan härjade svårt i Norrbotten, medförde en omfattande debatt om bristerna i sjukvården i länet, vilket ledde till en stor satsning på sjukstugor. Hur förhåller sig satsningar på munskydd, tester och vaccinering gentemot satsningar på sjukvård, läkemedel, äldreomsorg och egenvård? Vad medför rädsla, stängda gränser och påbud om social distansering för mellanmänskliga relationer och för samhället nu och på sikt? säger May-Britt Öhman, som är projektledare och gästforskare i historia vid Luleå tekniska universitet.
Forskningsprojektet leds av forskare vid Luleå tekniska universitet och genomförs i samarbete med Riksorganisationen Same ätnam, enskilda renskötare, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Uppsala universitet och forskare från Norge, USA, Kanada och Japan. Därutöver medverkar Norrbottens museum, Laponiatjuottjudus och Piteå museum.
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
