Coronastudie bland äldre i Norrbotten

Omvårdnadsforskare vid Luleå tekniska universitet ska samla in erfarenheter av pandemin från äldreomsorg och demensvård i Norrbotten.

Forskningsrådet Formas har beviljat pengar till ett nytt, ettårigt projekt där omvårdnadsforskare ska studera hur covid-19 har påverkat vardagen för personer med demens.

– För personer med demens är närstående livsviktiga. Deras erfarenheter av hur covid-19-pandemin har påverkat vardagen har stor betydelse för att bättre hantera liknande situationer i framtiden, säger Malin Olsson, biträdande professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande. Hon kommer att genomföra studien tillsammans med Catharina Melander.

I projektet ingår även en studie av rennäringens villkor i skuggan av pandemin, där stängda gränser påverkat renskötarnas möjligheter att röra sig.

– Spanska sjukan, som för ett sekel sedan härjade svårt i Norrbotten, medförde en omfattande debatt om bristerna i sjukvården i länet, vilket ledde till en stor satsning på sjukstugor. Hur förhåller sig satsningar på munskydd, tester och vaccinering gentemot satsningar på sjukvård, läkemedel, äldreomsorg och egenvård? Vad medför rädsla, stängda gränser och påbud om social distansering för mellanmänskliga relationer och för samhället nu och på sikt? säger May-Britt Öhman, som är projektledare och gästforskare i historia vid Luleå tekniska universitet.

Forskningsprojektet leds av forskare vid Luleå tekniska universitet och genomförs i samarbete med Riksorganisationen Same ätnam, enskilda renskötare, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Uppsala universitet och forskare från Norge, USA, Kanada och Japan. Därutöver medverkar Norrbottens museum, Laponiatjuottjudus och Piteå museum.

Relaterat

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.