I den aktuella studien följde forskarna under tolv års tid 2 500 personer över 60 år. När studien inleddes hade 1 800 av dem ingen kognitiv nedsättning och 700 kognitiv svikt, en mycket tidig, preklinisk fas av demens. Ingen av studiedeltagarna hade dock diagnostiserad demens, men 8,6 procent hade typ 2-diabetes och ungefär var tredje prediabetes.
Efter tolv år hade nära 30 procent av de 1 800 utvecklat kognitiv svikt och av de 700 hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarnas analys av den kognitiva sjukdomsutvecklingen visar att i jämförelse med personer som inte hade diabetes löpte de med bristfälligt kontrollerad sjukdom en fördubblad risk att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom. Även de som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom löpte en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att bara ha typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.
Tidigare forskning har visat att typ 2-diabetes ger en ökad risk för att utveckla demenssjukdom, men när det gäller risken för kognitiv svikt finns motstridiga resultat.
– Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Karolinska institutet och Aging research center, i ett pressmeddelande.
Forskarna studerade också inflammationsmarkören CRP och såg att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.
– Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.
Studien The impact of diabetes on cognitive impairment and its progression to dementia är gjord av Abigail Dove, Ying Shang, Weili Xu, Giulia Grande, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Anna Marseglia och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & dementia.
Studiedeltagarna ingår i Kungsholmsdelen av SNAC-projektet, Swedish national study on aging and care. I ÄiC #3/21 finns ett tema om SNAC-studien, som 2021 fyller 20 år.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.
Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
