I den aktuella studien följde forskarna under tolv års tid 2 500 personer över 60 år. När studien inleddes hade 1 800 av dem ingen kognitiv nedsättning och 700 kognitiv svikt, en mycket tidig, preklinisk fas av demens. Ingen av studiedeltagarna hade dock diagnostiserad demens, men 8,6 procent hade typ 2-diabetes och ungefär var tredje prediabetes.
Efter tolv år hade nära 30 procent av de 1 800 utvecklat kognitiv svikt och av de 700 hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarnas analys av den kognitiva sjukdomsutvecklingen visar att i jämförelse med personer som inte hade diabetes löpte de med bristfälligt kontrollerad sjukdom en fördubblad risk att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom. Även de som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom löpte en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att bara ha typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.
Tidigare forskning har visat att typ 2-diabetes ger en ökad risk för att utveckla demenssjukdom, men när det gäller risken för kognitiv svikt finns motstridiga resultat.
– Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Karolinska institutet och Aging research center, i ett pressmeddelande.
Forskarna studerade också inflammationsmarkören CRP och såg att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.
– Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.
Studien The impact of diabetes on cognitive impairment and its progression to dementia är gjord av Abigail Dove, Ying Shang, Weili Xu, Giulia Grande, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Anna Marseglia och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & dementia.
Studiedeltagarna ingår i Kungsholmsdelen av SNAC-projektet, Swedish national study on aging and care. I ÄiC #3/21 finns ett tema om SNAC-studien, som 2021 fyller 20 år.
Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.
Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska institutet där nästan 3 000 personer har följts över 16 års tid.
Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och Karolinska institutet.
Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar, samordnar och odlar relationer.
Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.
Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.
