Studien sätter strålkastaren på betydelsen av screening för demens hos personer med njursjukdom. Foto: www.medicalgraphics.de, licens CC BY-ND 4.0 DE

Dålig njure ökar risk för demens

Äldre personer med njursjukdom har högre risk för demens, och risken ökar ju snabbare njurfunktionen minskar. Det visar en stor observationsstudie i tidskriften Neurology.

Kronisk njursjukdom kännetecknas av en stadig försämring av njurfunktionen och är vanligt hos äldre personer. Även en liten minskning i njurfunktionen är förknippad med en ökad risk för andra sjukdomar. Tidigare mindre studier har utvärderat sambandet mellan njursjukdom och demens med motstridiga resultat.

– Vår studie understryker betydelsen av dålig njurfunktion som en underskattad riskfaktor för demens. Den visar också att den demensrisk som sannolikt kan tillskrivas njursjukdom är lika stor som eller större än den som observerats för andra väletablerade riskfaktorer för demens, inklusive hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger sistaförfattaren Juan Jesus Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska institutet.

I sin studie på 325 000 individer 65 år eller äldre fann forskarna en tydlig koppling mellan dålig njurfunktion och sannolikheten för en demensdiagnos . Totalt upptäcktes 19 000 fall av demens, motsvarande 5,8 procent, under en period på fem år. Ju lägre njurfunktion, desto högre var incidensen av demens. En snabbare försämring av njurfunktionen inom ett år var också kopplad till en högre risk för demens i framtiden.

– Detta är såvitt vi vet den hittills största studien på njurfunktion och demens, där stickprovsstorleken överstiger alla tidigare studier kombinerat och där vi utvärderar vi hela spektrumet av njurfunktion, säger Juan Jesus Carrero.

Fakta
Studiens data
  • Forskarna hämtade data kom från Stockholm creatinine measurements-projektet, SCREAM, som inkluderar information om alla personer i Region Stockholm som under 2006–2011 lämnade blodprover för testning av kreatinin i samband med ett rutinmässigt vårdbesök.
  • Kreatinin är en restprodukt som bildas i musklerna och filtreras från blodet i njurarna för att sedan utsöndras via urinen. Kreatininprover används tillsammans med andra faktorer som ålder och kön för att uppskatta den estimerade glomerulära filtrationshastigheten, eGFR, vilket används för att bedöma njurarnas funktion. Ett eGFR-värde på 90 ml/min eller högre anses vara normalt hos de flesta friska personer.
  • Njurfunktionsvärdena kombinerades med andra vårdregister, inklusive register för demensdiagnoser och behandling. Efter att ha justerat för potentiella störfaktorer kom forskarna fram till att ett eGFR-värde på 30–59 ml/min gav i genomsnitt 71 procents ökad risk för demens medan ett värde under 30 ml/min kunde kopplas till en mer än fördubblad risk, jämfört med ett normalt eGFR-värde.

– Även om vi inte kan fastställa ett orsakssamband baserat på dessa resultat så indikerar vår analys att så många som tio procent av alla demensfall skulle kunna tillskrivas kronisk njursjukdom. Vi hoppas att våra resultat kan hjälpa beslutsfattare inom hälso- och sjukvården att utveckla och implementera lämpliga strategier för screening och uppföljning av demens hos personer med njursjukdom och vice versa, samt hjälpa till med planeringen av hälsovården, säger korresponderande författare Hong Xu, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Publikation

Kidney function, kidney function decline and the risk of dementia in older adults: A registry-based study. Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Marco Trevisan, Marie Evans, Bengt Lindholm, Maria Eriksdotter, Juan Jesus Carrero. Neurology (online 5 maj 2021).

Relaterat

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Fler nyheter

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…