Carolina Klockmo och Marie Häggström. Foto Annelie Ledin
Från vänster: Marie Häggström och Carolina Klockmo. Foto: Annelie Ledin

Delaktighet och utveckling – en magnet för sjuksköterskor

Västernorrlands kommuner satsar tillsammans med Mittuniversitetet på ett unikt projekt för att på sikt öka attraktiviteten för all personal inom kommunal äldreomsorg.

I de sju kommunerna som ingår i Västernorrlands län bor ungefär 250 000 invånare, varav en stor andel äldre. Att behålla och attrahera personal inom äldreomsorgen är ett växande problem här, precis som för de flesta andra svenska kommuner.

Kommunförbundet Västernorrland, en samverkansplattform för länets kommuner, satsar på en ny metod för att förbättra villkoren för äldreomsorgens medarbetare. De utgår från den så kallade Magnetmodellen, en amerikansk typ av certifiering som innebär att sjuksköterskor får fler möjligheter att påverka sitt arbete, utvecklas och driva omvårdnaden framåt. Några svenska sjukhus har nyligen  börjat testa modellen som ser ut att fungera eftersom  personalomsättningen har minskat.

Projektet heter En attraktiv arbetsplats för god och säker nära vård – Ett pilotprojekt inspirerat av magnetmodellen. Genom att satsa på sjuksköterskor på äldreboenden, som bär ansvaret för omvårdnaden, ska arbetsmiljön förbättras och nya arbetssätt utvecklas. Det ska i sin tur leda till yrkesstolthet bland all personal, att de trivs och väljer arbetar kvar samt att fler söker sig till äldreomsorgen.

Projektet startade 1 april i år och ska pågå i tre år. Först ut är Sundsvalls kommun där två särskilda boenden ingår i interventionen och ett tredje fungerar som kontrollgrupp.

Carolina Klockmo är en av forskarna som arbetat länge vid Kommunförbundets FoU-enhet och ingår i projektet. Hon berättar:

– Våra kommuner vill utvecklas och har en positiv inställning till att pröva nya arbetssätt, vilket är positivt. Men alla sju kommuner behöver inte vara med och testa samma sak. Det vara intressant för merparten av de sju kommunerna att ta del av resultatet. På så sätt kan de ta efter det i sin kommun.

Trots att magnetprojektet är i sin linda har det väckt intresse hos många utanför länets gränser. Kommunikationen av pilotsatsningen är prioriterad eftersom själva kunskapsöverföring är viktig. Det kan ge ringar på vattnet och vara till nytta för många andra.

– Malmö stad och Järfälla kommun har redan hört av sig och vill veta vad vi gör, säger Marie Häggström som är docent i omvårdnad vid Mittuniversitetet och ansvarig för forskningsprojektet.

Relaterat

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…

Fler nyheter

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…