Delaktighet och utveckling – en magnet för sjuksköterskor
I de sju kommunerna som ingår i Västernorrlands län bor ungefär 250 000 invånare, varav en stor andel äldre. Att behålla och attrahera personal inom äldreomsorgen är ett växande problem här, precis som för de flesta andra svenska kommuner.
Kommunförbundet Västernorrland, en samverkansplattform för länets kommuner, satsar på en ny metod för att förbättra villkoren för äldreomsorgens medarbetare. De utgår från den så kallade Magnetmodellen, en amerikansk typ av certifiering som innebär att sjuksköterskor får fler möjligheter att påverka sitt arbete, utvecklas och driva omvårdnaden framåt. Några svenska sjukhus har nyligen börjat testa modellen som ser ut att fungera eftersom personalomsättningen har minskat.
Projektet heter En attraktiv arbetsplats för god och säker nära vård – Ett pilotprojekt inspirerat av magnetmodellen. Genom att satsa på sjuksköterskor på äldreboenden, som bär ansvaret för omvårdnaden, ska arbetsmiljön förbättras och nya arbetssätt utvecklas. Det ska i sin tur leda till yrkesstolthet bland all personal, att de trivs och väljer arbetar kvar samt att fler söker sig till äldreomsorgen.
Projektet startade 1 april i år och ska pågå i tre år. Först ut är Sundsvalls kommun där två särskilda boenden ingår i interventionen och ett tredje fungerar som kontrollgrupp.
Carolina Klockmo är en av forskarna som arbetat länge vid Kommunförbundets FoU-enhet och ingår i projektet. Hon berättar:
– Våra kommuner vill utvecklas och har en positiv inställning till att pröva nya arbetssätt, vilket är positivt. Men alla sju kommuner behöver inte vara med och testa samma sak. Det vara intressant för merparten av de sju kommunerna att ta del av resultatet. På så sätt kan de ta efter det i sin kommun.
Trots att magnetprojektet är i sin linda har det väckt intresse hos många utanför länets gränser. Kommunikationen av pilotsatsningen är prioriterad eftersom själva kunskapsöverföring är viktig. Det kan ge ringar på vattnet och vara till nytta för många andra.
– Malmö stad och Järfälla kommun har redan hört av sig och vill veta vad vi gör, säger Marie Häggström som är docent i omvårdnad vid Mittuniversitetet och ansvarig för forskningsprojektet.
Relaterat
”Språktester är inte hela lösningen”
Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…
Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…
Samlad seniormottagning kan underlätta för alla
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…
Fler nyheter
AI ska upptäcka sjukdomar i god tid
I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…
Högintensiv träning bra och säkert för äldre
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…
Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…