Läs mer om studien och hur du anmäler dig på enkätens hemsida.
Läs Miia Kivipeltos och Krister Håkanssons artikel om World wide FINGERS som publicerades i Äldre i Centrum #2/20.
Den som är över 60 år kan nu ta chansen att dela med sig av hur coronapandemin påverkat ens livssituation. Det är forskare vid Karolinska institutet, under ledning av Miia Kivipelto, som nu genomför en internationell studie som fokuserar på livsstilsfaktorers inverkan på hjärnan och minnet. Studien ingår i det globala nätverket World-wide-FINGERS, som utvecklats ur den uppmärksammade FINGER-studien om kognitiv hälsa.
Målet är att rekrytera 1 000 personer som är över 60 år till studien. Deltagarna kommer att få besvara en digital enkät. Det spelar ingen roll om man haft covid-19 eller inte, huvudsaken är att man bor i Sverige.
Läs mer om studien och hur du anmäler dig på enkätens hemsida.
Läs Miia Kivipeltos och Krister Håkanssons artikel om World wide FINGERS som publicerades i Äldre i Centrum #2/20.
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.