Johan Frostegård, Agneta Åkesson, Emilie Helte, Fredrik Söderlund, Jun Su, Xiang Hua m fl (2024). Antibodies against phosphorylcholine in prediction of cardiovascular disease among women: A population-based prospective cohort study. Publicerad i Journal of American college of cardiology.
Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor
Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan finnas en koppling mellan låga nivåer av antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlsjukdom.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män i Sverige. Men forskningen kring kvinnors hjärthälsa har historiskt sett varit eftersatt, trots att kvinnor drabbas senare i livet och har fler riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Nu visar en studie av forskare på Karolinska institutet att låga nivåer av en viss antikropp, som verkar mot fettämnet fosforylkolin, kan vara en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Tidigare studier har visat att så är fallet hos äldre män.
Antikroppen har tidigare visat sig ha en antiinflammatorisk effekt, vilket gör att den skyddar mot åderförkalkning, som är en kronisk inflammation i kärlväggen, förklarar forskaren Johan Frostegård vid Karolinska institutet.
Studien har följt 932 kvinnor med en medelålder av 66 år, under 16 år. 113 personer utvecklade hjärt-kärlsjukdom, och kvinnor med en hög nivå av antikroppen hade 25 procent lägre risk att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Men specifikt vilken nivå som skyddar kan studien inte visa.
– Nu behöver vi gå vidare för att kunna fastställa vilken nivå av antikroppen som kan användas som risknivå, på liknande sätt som de nivåer som finns för till exempel högt blodtryck. Vi arbetar nu med en ännu större studie som inkluderar både män och kvinnor där vi hoppas kunna fastställa en sådan nivå, säger Johan Frostegård i ett pressmeddelande.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Ny enkel metod räknar ut risken för höftfraktur
Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.
Miljoner till forskningsprojekt om aggressiv prostatacancer
Ett projekt för effektivare behandling av aggressiv prostatacancer får 21 miljoner kronor av Sjöbergsstiftelsen. Umeå universitet och Göteborgs universitet leder projektet där flera svenska lärosäten och universitetssjukhus ingår.
Vårdrelaterade infektioner på säbo ökar
De senaste åren har antalet vårdrelaterade infektioner på särskilda boenden minskat – fram tills nu. Det visar en mätning från Folkhälsomyndigheten.
Fler nyheter
Cyklar 80 mil för att sprida forskning
I vår ska forskaren Oskar Jonsson ge sig ut på en 80 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa – på tandemcykel. Målet är både att sprida forskningsresultat och väcka intresse för forskning.
Förändringar i hjärnan bakom sämre minne
Pernilla Andersson har undersökt hjärnans strukturer vid minnesstörningar hos äldre personer. En orsak tycks vara att olika regioner i hjärnan kommunicerar sämre.
Fortfarande står fler äldre utanför den digitala världen
När Internetstiftelsen publicerar sin årliga rapport Svenskarna och internet är det återigen de äldre användarna och ickeanvändarna som sticker ut.
