Johan Frostegård, Agneta Åkesson, Emilie Helte, Fredrik Söderlund, Jun Su, Xiang Hua m fl (2024). Antibodies against phosphorylcholine in prediction of cardiovascular disease among women: A population-based prospective cohort study. Publicerad i Journal of American college of cardiology.
Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor
Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan finnas en koppling mellan låga nivåer av antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlsjukdom.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män i Sverige. Men forskningen kring kvinnors hjärthälsa har historiskt sett varit eftersatt, trots att kvinnor drabbas senare i livet och har fler riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Nu visar en studie av forskare på Karolinska institutet att låga nivåer av en viss antikropp, som verkar mot fettämnet fosforylkolin, kan vara en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Tidigare studier har visat att så är fallet hos äldre män.
Antikroppen har tidigare visat sig ha en antiinflammatorisk effekt, vilket gör att den skyddar mot åderförkalkning, som är en kronisk inflammation i kärlväggen, förklarar forskaren Johan Frostegård vid Karolinska institutet.
Studien har följt 932 kvinnor med en medelålder av 66 år, under 16 år. 113 personer utvecklade hjärt-kärlsjukdom, och kvinnor med en hög nivå av antikroppen hade 25 procent lägre risk att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Men specifikt vilken nivå som skyddar kan studien inte visa.
– Nu behöver vi gå vidare för att kunna fastställa vilken nivå av antikroppen som kan användas som risknivå, på liknande sätt som de nivåer som finns för till exempel högt blodtryck. Vi arbetar nu med en ännu större studie som inkluderar både män och kvinnor där vi hoppas kunna fastställa en sådan nivå, säger Johan Frostegård i ett pressmeddelande.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Fler nyheter
Ny strategi för att minska äldres läkemedelsanvändning
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna minska användningen av olämpliga läkemedel hos äldre.
Allt fler söker stöd när behoven redan är stora
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.
Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön
För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter av måltidsmiljön på särskilt boende.
