Johan Frostegård, Agneta Åkesson, Emilie Helte, Fredrik Söderlund, Jun Su, Xiang Hua m fl (2024). Antibodies against phosphorylcholine in prediction of cardiovascular disease among women: A population-based prospective cohort study. Publicerad i Journal of American college of cardiology.
Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor
Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan finnas en koppling mellan låga nivåer av antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlsjukdom.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män i Sverige. Men forskningen kring kvinnors hjärthälsa har historiskt sett varit eftersatt, trots att kvinnor drabbas senare i livet och har fler riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Nu visar en studie av forskare på Karolinska institutet att låga nivåer av en viss antikropp, som verkar mot fettämnet fosforylkolin, kan vara en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Tidigare studier har visat att så är fallet hos äldre män.
Antikroppen har tidigare visat sig ha en antiinflammatorisk effekt, vilket gör att den skyddar mot åderförkalkning, som är en kronisk inflammation i kärlväggen, förklarar forskaren Johan Frostegård vid Karolinska institutet.
Studien har följt 932 kvinnor med en medelålder av 66 år, under 16 år. 113 personer utvecklade hjärt-kärlsjukdom, och kvinnor med en hög nivå av antikroppen hade 25 procent lägre risk att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Men specifikt vilken nivå som skyddar kan studien inte visa.
– Nu behöver vi gå vidare för att kunna fastställa vilken nivå av antikroppen som kan användas som risknivå, på liknande sätt som de nivåer som finns för till exempel högt blodtryck. Vi arbetar nu med en ännu större studie som inkluderar både män och kvinnor där vi hoppas kunna fastställa en sådan nivå, säger Johan Frostegård i ett pressmeddelande.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
