Johan Frostegård, Agneta Åkesson, Emilie Helte, Fredrik Söderlund, Jun Su, Xiang Hua m fl (2024). Antibodies against phosphorylcholine in prediction of cardiovascular disease among women: A population-based prospective cohort study. Publicerad i Journal of American college of cardiology.
Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor
Forskare vid Karolinska institutet har identifierat en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor i högre ålder. En ny studie visar att det kan finnas en koppling mellan låga nivåer av antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlsjukdom.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både kvinnor och män i Sverige. Men forskningen kring kvinnors hjärthälsa har historiskt sett varit eftersatt, trots att kvinnor drabbas senare i livet och har fler riskfaktorer som högt blodtryck, diabetes och hjärtsvikt.
Nu visar en studie av forskare på Karolinska institutet att låga nivåer av en viss antikropp, som verkar mot fettämnet fosforylkolin, kan vara en ny riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos äldre kvinnor. Tidigare studier har visat att så är fallet hos äldre män.
Antikroppen har tidigare visat sig ha en antiinflammatorisk effekt, vilket gör att den skyddar mot åderförkalkning, som är en kronisk inflammation i kärlväggen, förklarar forskaren Johan Frostegård vid Karolinska institutet.
Studien har följt 932 kvinnor med en medelålder av 66 år, under 16 år. 113 personer utvecklade hjärt-kärlsjukdom, och kvinnor med en hög nivå av antikroppen hade 25 procent lägre risk att drabbas av kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Men specifikt vilken nivå som skyddar kan studien inte visa.
– Nu behöver vi gå vidare för att kunna fastställa vilken nivå av antikroppen som kan användas som risknivå, på liknande sätt som de nivåer som finns för till exempel högt blodtryck. Vi arbetar nu med en ännu större studie som inkluderar både män och kvinnor där vi hoppas kunna fastställa en sådan nivå, säger Johan Frostegård i ett pressmeddelande.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet
Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.
Bättre livskvalitet med smart tandborste
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
Fler nyheter
Fler och fler använder egenvårdsintyget
En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.
Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan
Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots att detta borde ingå i maxtaxan. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.
En plattform för äldres rättigheter och välfärd
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.
