Digital äldreomsorgssatsning halvtidsutvärderad

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ger än så länge godkänt för regeringens och SKR:s välfärdstekniksöverenskommelse.

Stora förhoppningar knyts till att välfärdsteknik i äldreomsorgen kan bidra till att äldre personer känner sig tryggare, lever mer självständigt och får mindre behov av vård och omsorg. Dessutom finns ökad kostnadseffektivitet, förbättrad arbetsmiljö och bättre användning av personalens kompetens i kikaren. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar i en första uppföljning på flera styrkor i den statliga satsning på att ta tillvara digitaliseringens potential som nu kommit halvvägs.

Centralt är enligt myndigheten att satsningen är utformad för behovet av både nationell samordning och kunskapsstöd samt finansiellt stöd. I och med överenskommelsen med Sveriges kommuner och regioner, SKR, finns också goda organisatoriska förutsättningar i form av resurser, kunskap och kompetens för att ge kommunerna verksamhetsnära och konkret stöd.

Fakta
SATSNING PÅ VÄLFÄRDSTEKNIK OCH E-HÄLSA

Regeringen och SKR ingick 2020 en överenskommelse för att stödja landets kommuner att införa välfärdsteknik och digitalisera i äldreomsorgen. Överenskommelsen gäller till och med 2022 och omfattar 200 miljoner kronor per år. Tio kommuner fungerar som modell för äldreomsorgens digitalisering och utgör tillsammans med SKR det så kallade kompetenscentret, som även ska ge stöd till andra kommuner.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR förväntas också bidra till Vision e-hälsa 2025 – att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

Vård- och omsorgsanalys aktuella delrapport om satsningen, Digital teknik med äldre i fokus, finns att läsa på myndigheten webbplats.

– Samtidigt ser vi att satsningens projektutformning kan försvåra den långsiktighet och framförhållning som en digitalisering kräver. Brukare, närstående och personal behöver också vara delaktiga i införandet av tekniken för att den ska ha förutsättningar att ge nytta och svara mot de behov som finns, även på längre sikt, säger Linda Hörnqvist, utredare vid Vård- och omsorgsanalys, i en intervju på myndighetens webbplats.

Inför den slutrapport som kommer i mars 2023 är planen att fortsätta följa upp de stödjande insatserna för att se om de möter kommunernas behov. Det är viktigt inte minst för att satsningen ska bli ett stöd även för de kommuner som kommit mindre långt i utvecklingen av välfärdsteknik, och på så sätt kunna bidra till att öka den nationella jämlikheten på området.

Relaterat

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.

Fler nyheter

50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.