Digital äldreomsorgssatsning halvtidsutvärderad

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ger än så länge godkänt för regeringens och SKR:s välfärdstekniksöverenskommelse.

Stora förhoppningar knyts till att välfärdsteknik i äldreomsorgen kan bidra till att äldre personer känner sig tryggare, lever mer självständigt och får mindre behov av vård och omsorg. Dessutom finns ökad kostnadseffektivitet, förbättrad arbetsmiljö och bättre användning av personalens kompetens i kikaren. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys pekar i en första uppföljning på flera styrkor i den statliga satsning på att ta tillvara digitaliseringens potential som nu kommit halvvägs.

Centralt är enligt myndigheten att satsningen är utformad för behovet av både nationell samordning och kunskapsstöd samt finansiellt stöd. I och med överenskommelsen med Sveriges kommuner och regioner, SKR, finns också goda organisatoriska förutsättningar i form av resurser, kunskap och kompetens för att ge kommunerna verksamhetsnära och konkret stöd.

Fakta
SATSNING PÅ VÄLFÄRDSTEKNIK OCH E-HÄLSA

Regeringen och SKR ingick 2020 en överenskommelse för att stödja landets kommuner att införa välfärdsteknik och digitalisera i äldreomsorgen. Överenskommelsen gäller till och med 2022 och omfattar 200 miljoner kronor per år. Tio kommuner fungerar som modell för äldreomsorgens digitalisering och utgör tillsammans med SKR det så kallade kompetenscentret, som även ska ge stöd till andra kommuner.

Överenskommelsen mellan regeringen och SKR förväntas också bidra till Vision e-hälsa 2025 – att Sverige 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter.

Vård- och omsorgsanalys aktuella delrapport om satsningen, Digital teknik med äldre i fokus, finns att läsa på myndigheten webbplats.

– Samtidigt ser vi att satsningens projektutformning kan försvåra den långsiktighet och framförhållning som en digitalisering kräver. Brukare, närstående och personal behöver också vara delaktiga i införandet av tekniken för att den ska ha förutsättningar att ge nytta och svara mot de behov som finns, även på längre sikt, säger Linda Hörnqvist, utredare vid Vård- och omsorgsanalys, i en intervju på myndighetens webbplats.

Inför den slutrapport som kommer i mars 2023 är planen att fortsätta följa upp de stödjande insatserna för att se om de möter kommunernas behov. Det är viktigt inte minst för att satsningen ska bli ett stöd även för de kommuner som kommit mindre långt i utvecklingen av välfärdsteknik, och på så sätt kunna bidra till att öka den nationella jämlikheten på området.

Relaterat

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad som behövs för att få välfärdsteknik att fungera i praktiken.

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Fler nyheter

Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja

I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.

Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre

Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var på agendan på Äldre i centrums webbinarium den 18 november, där forskare presenterade nya rön inom mat…

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma åldersgrupp, enligt en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan.