Rapporten Digitalt utanförskap bygger på data som samlats in under det första kvartalet år 2020. Mer statistik och hela rapporten finns på www.svenskarnaochinternet.se. I vinter släpps hela rapporten Svenskarna och internet 2020, där bland annat digitaliseringseffekter av pandemin presenteras.
Digitalt utanförskap vanligast bland äldre personer
”Digitalt utanförskap” är en ny delrapport av undersökningen Svenskarna och internet 2020 som visar att många svenskar behöver hjälp av andra för att kunna göra aktiviteter på internet. Enligt rapporten är det de äldsta medborgarna som har störst behov av hjälp. Utbildningsnivån är också avgörande. De som enbart har grundskoleutbildning behöver i högre grad hjälp med samtliga undersökta aktiviteter. Personer som bor i ett hushåll med låg inkomst har också större behov av hjälp.
– Det finns fortfarande grupper som inte är en del av det digitala samhället, och det är viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt, säger Internetstiftelsens kommunikationschef Jannike Tillå i ett pressmeddelande.
Bland de som inte använder internet dagligen uppger nästan tre av fem att de behöver hjälp med att installera mobilt bank-id. Fler än två av fem behöver hjälp för att handla på nätet. När sällananvändare ska abonnera på en strömningstjänst för musik, film och tv behöver sju av tio hjälp. Betala räkningar på internet är den aktivitet som gruppen minst av allt behöver hjälp med, knappt tre av tio.
Även om sällananvändarna har ett mycket stort hjälpbehov behöver en del dagliga internetanvändare också hjälp. Bland befolkningen i stort gäller att man i första hand ber sin partner eller sitt barn om hjälp. Sju av tio pensionärer får hjälp av barn eller barnbarn.
– Vi måste se digital kompetens som ett brett begrepp. Bara för att man kan googla eller betala räkningar på nätet betyder det inte att man behärskar andra digitala aktiviteter. Digitala tjänster behöver utformas så att alla kan använda dem och vi behöver säkerställa att alla kan få utveckla sin digitala kompetens och vara delaktiga i samhället oavsett personens förutsättningar, säger Jannike Tillå.
Relaterat
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Fler nyheter
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.