Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
| Personer som har upplevt hög ekonomisk utsatthet tidigare i livet, löper större risk att drabbas av ångest, ensamhet och depressiva symptom redan från 50-års ålder, visar forskningen.
– Att ha goda ekonomiska förutsättningar i både barndom och vuxen ålder bidrar till bättre emotionell hälsa senare i livet, medan en hög ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress både i barndom och vuxen ålder bidrar till sämre emotionell hälsa, säger Charlotta Nilsen, docent i gerontologi vid Hälsohögskolan, Jönköping university i ett pressmeddelande. Den negativa effekten av ekonomisk utsatthet kopplas till den långvariga stress som situationen kan innebära. Kronisk stress påverkar hjärnan och kan leda till långsiktiga förändringar i hur vi hanterar känslor och motgångar. Ekonomisk stress kan även påverka tillgången till sociala resurser, som stöd från familj och vänner, vilket ytterligare kan förstärka känslan av ensamhet och psykisk ohälsa. Studien visar också att de som haft en trygg ekonomisk situation i barndomen generellt inte uppvisar en ökning av ångest och ensamhet förrän efter 70 års ålder. Det kan, enligt forskarna, tolkas som att en bättre ekonomisk situation i barndomen kan fungera som en buffert som fördröjer den ökning av ångest och ensamhet i sen vuxen ålder som finns i det aktuella urvalet. Det positiva är att en förbättrad ekonomisk situation i vuxen ålder kan minska den negativa effekten av ekonomisk stress i barndomen. Studien visar att individer med ekonomiska svårigheter i barndomen, men som senare fått en stabilare ekonomi, upplever bättre emotionell hälsa efter 70 år. Forskarna betonar vikten av att samhället och beslutsfattare tar dessa resultat på allvar. – Det finns belägg för att antalet förlorade år på grund av ekonomisk motgång är lika stort eller större än antalet förlorade år på grund av viktiga riskfaktorer för kroniska sjukdomar, säger Deborah Finkel, professor i psykologi vid Hälsohögskolan i pressmeddelandet. |
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
D Finkel, M Hyde, C Hasselgren, L Sacco, S Sindi, C Nilsen (2025) Both childhood and adult perceived financial strain impact age trajectories of change in emotional health in late adulthood, Aging & Mental Health