Sveriges kommuner och regioners statistik över utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter.
Endast tre av tio vårdbiträden har utbildning
Sveriges kommuner och regioner har sammanställt statistik över utbildningsnivåerna i omsorgen. 90 procent av undersköterskorna och 30 procent av vårdbiträdena har vård- och omsorgsutbildning.
Det finns en pågående diskussion om utbildning och kompetens bland personal i omsorgen. Nu presenterar Sveriges kommuner och regioner, SKR, statistik över utbildningsnivåer bland undersköterskor och vårdbiträden.
I kommuner och regioner finns 162 000 undersköterskor och bland dessa har 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Majoriteten av dem har gått utbildningen på komvux. Bland vårdbiträden i kommunerna såg det annorlunda ut. Där har bara 29 procent genomgått en vård- och omsorgsutbildning.
– Bland vårdbiträden finns en stor potential i att öka andelen utbildade och höja kompetensen inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter, säger Bodil Umegård, sektionschef data och analys vid arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.
De flesta som saknar utbildning bland undersköterskorna är äldre än 50 år.
– Ju längre ned i åldersgrupperna man kommer, desto fler undersköterskor är det som har vård- och omsorgsutbildning. Med tanke på att arbetslivet förändras och förlängs är det inte för sent att vidareutbilda sig även om man fyllt 50 år. Välfärden behöver kompetent personal i alla åldrar, säger Bodil Umegård.
De senaste åren har kommunerna fått möjligheten att söka medel via statliga äldreomsorgslyftet. 285 av landets 290 kommuner har på så sätt börjat utbilda äldreomsorgens personal. Under 2020 började 3 000 personer en utbildning via äldreomsorgslyftet.
Läs mer
Relaterat
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
