Sveriges kommuner och regioners statistik över utbildningsbakgrund undersköterskor, vårdbiträden och stödassistenter.
Endast tre av tio vårdbiträden har utbildning
Sveriges kommuner och regioner har sammanställt statistik över utbildningsnivåerna i omsorgen. 90 procent av undersköterskorna och 30 procent av vårdbiträdena har vård- och omsorgsutbildning.
Det finns en pågående diskussion om utbildning och kompetens bland personal i omsorgen. Nu presenterar Sveriges kommuner och regioner, SKR, statistik över utbildningsnivåer bland undersköterskor och vårdbiträden.
I kommuner och regioner finns 162 000 undersköterskor och bland dessa har 90 procent utbildning inom vård och omsorg. Majoriteten av dem har gått utbildningen på komvux. Bland vårdbiträden i kommunerna såg det annorlunda ut. Där har bara 29 procent genomgått en vård- och omsorgsutbildning.
– Bland vårdbiträden finns en stor potential i att öka andelen utbildade och höja kompetensen inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter, säger Bodil Umegård, sektionschef data och analys vid arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKR, i ett pressmeddelande.
De flesta som saknar utbildning bland undersköterskorna är äldre än 50 år.
– Ju längre ned i åldersgrupperna man kommer, desto fler undersköterskor är det som har vård- och omsorgsutbildning. Med tanke på att arbetslivet förändras och förlängs är det inte för sent att vidareutbilda sig även om man fyllt 50 år. Välfärden behöver kompetent personal i alla åldrar, säger Bodil Umegård.
De senaste åren har kommunerna fått möjligheten att söka medel via statliga äldreomsorgslyftet. 285 av landets 290 kommuner har på så sätt börjat utbilda äldreomsorgens personal. Under 2020 började 3 000 personer en utbildning via äldreomsorgslyftet.
Läs mer
Relaterat
Teater väcker minnen till liv
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Fler nyheter
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
