Godartad lägesyrsel, så kallad kristallsjuka, är vanligt och förekommer ofta odiagnostiserat bland äldre personer. Många lider i det tysta, vilket har stor inverkan på livskvaliteten. Även om yrsel inte är livshotande ökar risken för otrygghet och fallolyckor.
Syftet med avhandlingen vid Sahlgrenska akademin har varit att öka kunskapen om yrsel och ostadighet hos äldre, med fokus på godartad lägesyrsel. Författaren Ellen Lindell är specialistläkare inom öron-näsa-hals på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås, där en del av forskningen gjorts. Avhandlingen visar bland annat att den fråga som hade tydligast koppling till diagnosen godartad lägesyrsel var just den om yrsel när man vänder sig i sängen.
– Frågan kan snabbt identifiera godartad lägesyrsel, som är den vanligaste orsaken till yrsel och som går att bota. Behandling av yrsel ökar välbefinnandet och kan minska lidandet hos en stor grupp äldre personer och även minska samhällets kostnader, säger Ellen Lindell.
Godartad lägesyrsel, kristallsjuka, är den vanligaste orsaken till yrsel från innerörats balansorgan och beror på att kristaller från innerörat lossnar och hamnar på fel ställe. Symptomen är yrsel som kommer framförallt vid lägesändring. Många upplever även ostadighet när de står och går. Kristallsjuka botas genom manöverbehandlingar, ofta utförda av sjukgymnast, där man har som målsättning att få kristallerna på rätt plats igen. Detta gör man genom att man vrider och snurrar hela patienten.
Tre av tio personer över 70 år beräknas lida av yrsel och obalans. Enligt avhandlingen, som också stöder sig på data från den omfattande befolkningsstudien H70 i Göteborg, är yrsel vid 75 års ålder vanligare hos kvinnor än hos män, men vid 79 års ålder är könsskillnaderna borta. Bland de undersökta 79-åringarna hade drygt hälften yrsel och fyra av tio hade ramlat senaste året. Personer med yrsel tar fler mediciner, är mer trötta, går långsammare, är mer rädda för att ramla och har sämre självupplevd hälsa än personer utan yrsel.
– Resultaten visar att om man är drabbad av yrsel så är det förenat med sämre hälsorelaterad livskvalitet och att man skattar sin hälsa sämre än personer utan yrsel, säger Ellen Lindell.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
