Få äldre gör digitala vårdbesök

De digitala vårdbesöken i Sverige ökar i antal och ersätter delvis fysiska vårdbesök. Men det är få användare som är äldre personer. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Mellan 2017 och 2020 ökade antalet digitala vårdbesök från 200 000 till 2,3 miljoner, även om de fortfarande står för en mindre del av det totala antalet besök. Samtidigt har de digitala vårdgivarna blivit allt fler.  

En rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att de digitala vårdbesöken har ökat tillgången till vården för patienter, men användningen är ojämn mellan befolkningsgrupperna.

– De digitala vårdbesöken ersätter delvis fysiska besök, men de används främst av yngre personer, de utan kronisk sjukdom och personer med hög utbildningsnivå i storstadsregioner, säger Nils Janlöv, projektdirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande. 

Resultaten är inte helt oväntade eller oönskade. Enligt rapporten har äldre personer och de med kroniska sjukdomar ett större vårdbehov som inte kan täckas av den digitala vården, och det är därför dessa personer föredrar fysiska vårdbesök. 

För att digitala vårdalternativ ska göra större nytta behöver den integreras bättre i den övriga primärvården, föreslår rapporten. 

“En fullt integrerad modell, där patientens vårdcentral erbjuder både fysiska och digitala besök, kan i stället ge bättre förutsättningar för kontinuitet, samordning och kostnadskontroll”, står det.

Läs rapporten

Relaterat

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.

Steg för steg kan personalen lära sig mer om att förebygga hälsorisker hos äldre, med ­Kunskapstrappan som hjälp. Illustrationen är ­hämtad från avhandlingens omslag – se ref.

Kunskapstrappa förebygger hälsorisker

En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, under­näring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den tillsammans.

Äldre inte mer ensamma än förr

Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver samhället arbeta med frågorna, för att öka äldre personers hälsa och livskvalitet.

Fler nyheter

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.

Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet. Hon djupdyker nu i fenomenet rut-tjänster för äldre i ett pågående forskningsprojekt.