Egenvården är en uttalad del av omställningen till en nära vård och många äldre personer kan fortsätta sköta sin egenvård självständigt med stöd av äldreomsorgen. Hälso- och sjukvården har ett verktyg i att utfärda egenvårdsintyg, som den äldre kan använda för att ansöka om praktiskt stöd från hemtjänsten. Exempel på egenvård som får stöd är att hantera läkemedel, ta på kompressionsstrumpor, fysisk aktivitet och sondmatning.
Projektet STEG, Samarbete kring stöd för förebyggande egenvård i hemmiljö för sköra äldre personer, är ett samarbete mellan Nestor FoU-center, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, FOU nu, FoU Nordost, Sophiahemmets högskola och Akademiskt primärvårdscentrum vid Region Stockholm (APC). I en ny studie publicerad i Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement har projektet undersökt primärvårdens och kommunens användning av egenvårdsintyget, och hur samverkan för att stödja äldre personers egenvård ser ut i Stockholms län. De samlade in data från journalsystem, och gjorde intervjuer med personal från primärvård och kommuner.
Ett av studiens resultat blev att antalet utfärdade egenvårdsintyg steg från ungefär 200 år 2015, till över 1200 år 2022. 139 olika enheter utfärdade intygen, men de allra flesta, 123 enheter, utfärdade färre än 50 intyg var under tidsperioden.
– Det var lite förvånande och intressant att det var många enheter inom hälso- och sjukvården som skrivit få eller inga egenvårdsintyg, och att riktlinjer för beviljande skiljde sig en hel del mellan olika kommuner och stadsdelar. Det talar för att samverkan kring egenvård inte verkar vara ett särskilt befäst arbetssätt, trots att överenskommelsen för denna samverkan funnits sedan 2015 i Stockholm, säger Lina Palmlöf på Stiftelsen Äldrecentrum, som är en forskarna bakom studien.
Det var absolut vanligast att sjuksköterskor eller distriktssköterskor utfärdade intygen. Mindre ofta (i tio procent av fallen) kom intygen från läkare och fysioterapeuter (fyra procent). I intervjuerna framkom det att det var svårt att få till en välfungerande samverkan kring egenvårdsintygen. Utmaningar var det stora antalet utförare av vård och hemtjänst, låg kunskap om hur samverkan kan bedrivas, samt otydlighet kring begrepp kopplade till den regionala överenskommelsen för stöd till egenvård.
Det här är resultat som Lina Palmlöf tycker att kommuner och region behöver ta till sig.
– Lagen om egenvård och den regionala överenskommelsen behöver bli mer kända i verksamheterna och diskuteras mellan samverkande professioner, för att skapa samsyn mellan dem, säger hon.
STEG-projektet har gått vidare med att undersöka både professionernas perspektiv på att samverka för att ge stöd till egenvård och de äldres perspektiv på att få stöd. Sedan används resultaten till ett utvecklingsarbete där lokala samverkansgrupper har fått stöd att arbeta fram egna arbetsmodeller för samverkan kring egenvårdsintyget.
