I de uppdaterade riktlinjerna finns sex nya rekommendationer som främst berör akuta fall av stroke. Den stora förändringen är att allt fler ska kunna behandlas med hjälp av en trombektomi, som innebär att man mekaniskt avlägsnar en blodpropp. Metoden rekommenderades första gången i Socialstyrelsens riktlinjer år 2018.
– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen.
Helst ska en trombektomi utföras så snart som möjligt, men ibland kan det ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om en person drabbas i sömnen.
Med hjälp av behandlingen kan man i Sverige förhindra att uppemot 200 personer per år insjuknar i svåra funktionsnedsättningar. I vissa fall kan patienten bli helt återställd och vara uppe på benen nästan direkt efter trombektomin.
Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.
– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain.
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.
Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet och naturligt åldrande. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
