I de uppdaterade riktlinjerna finns sex nya rekommendationer som främst berör akuta fall av stroke. Den stora förändringen är att allt fler ska kunna behandlas med hjälp av en trombektomi, som innebär att man mekaniskt avlägsnar en blodpropp. Metoden rekommenderades första gången i Socialstyrelsens riktlinjer år 2018.
– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen.
Helst ska en trombektomi utföras så snart som möjligt, men ibland kan det ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om en person drabbas i sömnen.
Med hjälp av behandlingen kan man i Sverige förhindra att uppemot 200 personer per år insjuknar i svåra funktionsnedsättningar. I vissa fall kan patienten bli helt återställd och vara uppe på benen nästan direkt efter trombektomin.
Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.
– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
