Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
I de uppdaterade riktlinjerna finns sex nya rekommendationer som främst berör akuta fall av stroke. Den stora förändringen är att allt fler ska kunna behandlas med hjälp av en trombektomi, som innebär att man mekaniskt avlägsnar en blodpropp. Metoden rekommenderades första gången i Socialstyrelsens riktlinjer år 2018.
– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen.
Helst ska en trombektomi utföras så snart som möjligt, men ibland kan det ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om en person drabbas i sömnen.
Med hjälp av behandlingen kan man i Sverige förhindra att uppemot 200 personer per år insjuknar i svåra funktionsnedsättningar. I vissa fall kan patienten bli helt återställd och vara uppe på benen nästan direkt efter trombektomin.
Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.
– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain.
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt hur kommunerna använder arbetsdifferentiering.
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.