I de uppdaterade riktlinjerna finns sex nya rekommendationer som främst berör akuta fall av stroke. Den stora förändringen är att allt fler ska kunna behandlas med hjälp av en trombektomi, som innebär att man mekaniskt avlägsnar en blodpropp. Metoden rekommenderades första gången i Socialstyrelsens riktlinjer år 2018.
– Då rekommenderade vi metoden upp till sex timmar efter en stroke, men forskningen har gått starkt framåt. Nu vet vi att vissa patienter kan bli hjälpta upp till 24 timmar efter insjuknandet, säger Johanna Kain, projektledare på Socialstyrelsen.
Helst ska en trombektomi utföras så snart som möjligt, men ibland kan det ta tid att upptäcka en stroke, till exempel om en person drabbas i sömnen.
Med hjälp av behandlingen kan man i Sverige förhindra att uppemot 200 personer per år insjuknar i svåra funktionsnedsättningar. I vissa fall kan patienten bli helt återställd och vara uppe på benen nästan direkt efter trombektomin.
Socialstyrelsen har även tagit fram en ny kod som hälso- och sjukvården kan använda för att registrera att patienter fått en strukturerad uppföljning efter en stroke.
– Nu kan Socialstyrelsen bättre följa upp hur detta erbjuds ute i landet, säger Johanna Kain.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
