Harjunen L, Östman K och Pohl P (2024). Studie: Scoping review of the music-based movement therapy Ronnie Gardiner method. Disability and rehabilitation.
Försiktigt positiva resultat av rytm och musik-rehabilitering

Petra Pohl. Foto: Satu Knape.
Ronnie Gardiner-metoden används som rehabilitering efter stroke och exempelvis vid Parkinsons sjukdom. Det är en musikbaserad rörelseterapi, uppkallad efter jazztrummisen Ronnie Gardiner, där deltagarna använder handklapp och stampar med fötterna och gör rytmiska ljud med munnen. Allt utmanar deras motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl, som är en av Göteborgsforskarna bakom en ny litteraturstudie om metoden.
Studiens författare hittade 23 studier, där de flesta var icke vetenskapligt granskade. Tydligast resultat över fördelarna med metoden finns från strokerehabilitering, för andra tillstånd är effekterna av terapin mer tveksamma. I intervjustudier uppfattas Ronnie Gardiner-metoden som utmanade, motiverande och njutbar. Många tyckte att de återhämtade sig bättre och fick bättre livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, säger Petra Pohl.
Relaterat
En mormors reflektioner
Vad innebär det att vara mor- och farförälder och hur kan relationen till ens barnbarn se ut? Det reflekterar Stiftelsen Äldrecentrums direktör Åsa…
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…
Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor…
Allt fler 65-plussare arbetar
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i…