Harjunen L, Östman K och Pohl P (2024). Studie: Scoping review of the music-based movement therapy Ronnie Gardiner method. Disability and rehabilitation.
Ronnie Gardiner-metoden använder musik, rytm, rörelse och ljud. Foto: Tore Marklund
Försiktigt positiva resultat av rytm och musik-rehabilitering
Musikterapi används ofta för rehabilitering efter stroke och andra hjärnsjukdomar. Nu har forskare från Sahlgrenska akademin sammanställd forskningen om Ronnie Gardiner-metoden.
Petra Pohl. Foto: Satu Knape.
Ronnie Gardiner-metoden används som rehabilitering efter stroke och exempelvis vid Parkinsons sjukdom. Det är en musikbaserad rörelseterapi, uppkallad efter jazztrummisen Ronnie Gardiner, där deltagarna använder handklapp och stampar med fötterna och gör rytmiska ljud med munnen. Allt utmanar deras motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet.
– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl, som är en av Göteborgsforskarna bakom en ny litteraturstudie om metoden.
Studiens författare hittade 23 studier, där de flesta var icke vetenskapligt granskade. Tydligast resultat över fördelarna med metoden finns från strokerehabilitering, för andra tillstånd är effekterna av terapin mer tveksamma. I intervjustudier uppfattas Ronnie Gardiner-metoden som utmanade, motiverande och njutbar. Många tyckte att de återhämtade sig bättre och fick bättre livskvalitet.
– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, säger Petra Pohl.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny…
Stor potential i äldreomsorgens personal
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Så kan äldres fallolyckor förebyggas
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Fler nyheter
Lägre demensrisk med bra kondition
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre…
Sjukdomstillstånd får hjärnan att åldras snabbare
Med hjälp av magnetkameraundersökningar har forskare jämfört 70-åringars biologiska hjärnålder. Det visade sig att kärlsjukdomar fick hjärnan att åldras snabbare, medan en hälsosam…
Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
