En grupp äldre personer sitter på stolar med höger arm sträckta upp i luften.
Ronnie Gardiner-metoden använder musik, rytm, rörelse och ljud. Foto: Tore Marklund

Försiktigt positiva resultat av rytm och musik-rehabilitering

Musikterapi används ofta för rehabilitering efter stroke och andra hjärnsjukdomar. Nu har forskare från Sahlgrenska akademin sammanställd forskningen om Ronnie Gardiner-metoden.
Porträttfoto på Petra Pohl.

Petra Pohl. Foto: Satu Knape.

Ronnie Gardiner-metoden används som rehabilitering efter stroke och exempelvis vid Parkinsons sjukdom. Det är en musikbaserad rörelseterapi, uppkallad efter jazztrummisen Ronnie Gardiner, där deltagarna använder handklapp och stampar med fötterna och gör rytmiska ljud med munnen. Allt utmanar deras motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet.

– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl, som är en av Göteborgsforskarna bakom en ny litteraturstudie om metoden.

Studiens författare hittade 23 studier, där de flesta var icke vetenskapligt granskade. Tydligast resultat över fördelarna med metoden finns från strokerehabilitering, för andra tillstånd är effekterna av terapin mer tveksamma. I intervjustudier uppfattas Ronnie Gardiner-metoden som utmanade, motiverande och njutbar. Många tyckte att de återhämtade sig bättre och fick bättre livskvalitet.

– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, säger Petra Pohl.

Läs den vetenskapliga artikeln

Harjunen L, Östman K och Pohl P (2024). Studie: Scoping review of the music-based movement therapy Ronnie Gardiner method. Disability and rehabilitation.

Relaterat

Låt etiken spela roll

Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument…

Högt köttintag skyddar vissa mot demens

En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött.…

Nytt forskningsprojekt ska förbättra fotvården för äldre

Diabetesrelaterade fotsår är ett växande problem inom äldreomsorgen och kan leda till infektioner och amputationer. Nu ska ett projekt på Högskolan Väst bidra…

Fler nyheter

Britta Svensson: ”Jag exponerar ålderism skoningslöst”

Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den…

Färre äldre har hemtjänst eller bor i särskilt boende

Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar…

Ny avhandling: Äldre anhöriga behöver mer stöd

Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling…