En grupp äldre personer sitter på stolar med höger arm sträckta upp i luften.
Ronnie Gardiner-metoden använder musik, rytm, rörelse och ljud. Foto: Tore Marklund

Försiktigt positiva resultat av rytm och musik-rehabilitering

Musikterapi används ofta för rehabilitering efter stroke och andra hjärnsjukdomar. Nu har forskare från Sahlgrenska akademin sammanställd forskningen om Ronnie Gardiner-metoden.
Porträttfoto på Petra Pohl.

Petra Pohl. Foto: Satu Knape.

Ronnie Gardiner-metoden används som rehabilitering efter stroke och exempelvis vid Parkinsons sjukdom. Det är en musikbaserad rörelseterapi, uppkallad efter jazztrummisen Ronnie Gardiner, där deltagarna använder handklapp och stampar med fötterna och gör rytmiska ljud med munnen. Allt utmanar deras motorik, rytmkänsla, simultankapacitet, koordination, minne och uthållighet.

– Det här är en lustfylld metod som väcker intresse, och något som avviker från det vanliga. Den utmanar både tankeförmåga och motorik samtidigt, säger Petra Pohl, som är en av Göteborgsforskarna bakom en ny litteraturstudie om metoden.

Studiens författare hittade 23 studier, där de flesta var icke vetenskapligt granskade. Tydligast resultat över fördelarna med metoden finns från strokerehabilitering, för andra tillstånd är effekterna av terapin mer tveksamma. I intervjustudier uppfattas Ronnie Gardiner-metoden som utmanade, motiverande och njutbar. Många tyckte att de återhämtade sig bättre och fick bättre livskvalitet.

– Metoden har nått en internationell arena, och det finns mycket som talar för att den kommer att användas mer inom rehabiliteringssammanhang i framtiden. Därför är det viktigt att den studeras, framför allt i kontrollerade studier, för bättre validering, säger Petra Pohl.

Läs den vetenskapliga artikeln

Harjunen L, Östman K och Pohl P (2024). Studie: Scoping review of the music-based movement therapy Ronnie Gardiner method. Disability and rehabilitation.

Relaterat

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Tillgänglighet och trivsel – så vill vi bo

Bostaden har stor betydelse för äldre personer, men forskningen är knapp. Studier visar att tillgången till service i närområdet, samt uteplats eller balkong…

Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö

Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…

Fler nyheter

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…