Nu ska insatser för äldre utvärderas. Foto: Mostphotos

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.

Vilka satsningar på äldre fungerar väl? Den frågan behöver kommuner ha tydligare svar på, enligt Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet, profilområdet Proaktivt åldrande. Nu ska hennes forskarteam följa en 50-miljoners-satsning i Härnösand, där kommunen har tecknat ett socialt kontrakt med Utfallsfonden.

–  Att en fond engagerar sig i initiativ för hälsosamt åldrande är speciellt och något vi forskare vill studera. Vi undersöker om det blir skillnad för kommunens äldre om det skjuts till 50 miljoner kronor som riskkapital, säger Susanne Iwarsson i en artikel från Lunds universitet.

I Härnösand ska de nya resurserna användas till förebyggande insatser inom kommunens äldreomsorg, till exempel utbildning och rehabilitering.

– Genom de nya insatserna hoppas man kunna minska behovet av hemtjänst och fördröja flytt till vård– och omsorgsboende i Härnösand och därigenom spara resurser, säger Susanne Iwarsson.

Målet med forskningsprojektet är inte bara att utvärdera insatsen i Härnösand, utan att även utveckla en modell för långsiktig utvärdering av olika kommunala initiativ. En modell som kan spridas till flera kommuner.

– Vi vill bidra med ny kunskap för att göra det möjligt för landets politiker att fatta välgrundade beslut – att säkerställa kostnadseffektiv och rättvis användning av resurser, säger Susanne Iwarsson.

En ny socialtjänstlag och ny nationell demensstrategi ställer nu högre krav på att de kommunala verksamheterna ska grunda sig i forskning. Enligt Susanne Iwarsson är många insatser inom äldreomsorgen idag reaktiva, och hanterar redan uppkomna problem, ibland på ett sätt som inte grundar sig i vetenskap.

– Ett konkret exempel är de kommuner som har lagt mycket tid på att utveckla frågeformulär för att motverka fall och fallskador, enbart baserat på egna erfarenheter från verksamheten. Forskningen visar att det räcker med två frågor för att bedöma om en äldre person är i riskzonen eller ej, nämligen ”Har du fallit nyligen?” och ”Är du rädd för att falla?”. Evidens gör ju inte insatserna komplicerade utan mer effektiva, säger Susanne Iwarsson.

Relaterat

”Äldreomsorgen måste reformeras”

Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för…

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…

Fler nyheter

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…