Nu ska insatser för äldre utvärderas. Foto: Mostphotos

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.

Vilka satsningar på äldre fungerar väl? Den frågan behöver kommuner ha tydligare svar på, enligt Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet, profilområdet Proaktivt åldrande. Nu ska hennes forskarteam följa en 50-miljoners-satsning i Härnösand, där kommunen har tecknat ett socialt kontrakt med Utfallsfonden.

–  Att en fond engagerar sig i initiativ för hälsosamt åldrande är speciellt och något vi forskare vill studera. Vi undersöker om det blir skillnad för kommunens äldre om det skjuts till 50 miljoner kronor som riskkapital, säger Susanne Iwarsson i en artikel från Lunds universitet.

I Härnösand ska de nya resurserna användas till förebyggande insatser inom kommunens äldreomsorg, till exempel utbildning och rehabilitering.

– Genom de nya insatserna hoppas man kunna minska behovet av hemtjänst och fördröja flytt till vård– och omsorgsboende i Härnösand och därigenom spara resurser, säger Susanne Iwarsson.

Målet med forskningsprojektet är inte bara att utvärdera insatsen i Härnösand, utan att även utveckla en modell för långsiktig utvärdering av olika kommunala initiativ. En modell som kan spridas till flera kommuner.

– Vi vill bidra med ny kunskap för att göra det möjligt för landets politiker att fatta välgrundade beslut – att säkerställa kostnadseffektiv och rättvis användning av resurser, säger Susanne Iwarsson.

En ny socialtjänstlag och ny nationell demensstrategi ställer nu högre krav på att de kommunala verksamheterna ska grunda sig i forskning. Enligt Susanne Iwarsson är många insatser inom äldreomsorgen idag reaktiva, och hanterar redan uppkomna problem, ibland på ett sätt som inte grundar sig i vetenskap.

– Ett konkret exempel är de kommuner som har lagt mycket tid på att utveckla frågeformulär för att motverka fall och fallskador, enbart baserat på egna erfarenheter från verksamheten. Forskningen visar att det räcker med två frågor för att bedöma om en äldre person är i riskzonen eller ej, nämligen ”Har du fallit nyligen?” och ”Är du rädd för att falla?”. Evidens gör ju inte insatserna komplicerade utan mer effektiva, säger Susanne Iwarsson.

Relaterat

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Fler nyheter

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…