Nu ska insatser för äldre utvärderas. Foto: Mostphotos

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.

Vilka satsningar på äldre fungerar väl? Den frågan behöver kommuner ha tydligare svar på, enligt Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet, profilområdet Proaktivt åldrande. Nu ska hennes forskarteam följa en 50-miljoners-satsning i Härnösand, där kommunen har tecknat ett socialt kontrakt med Utfallsfonden.

–  Att en fond engagerar sig i initiativ för hälsosamt åldrande är speciellt och något vi forskare vill studera. Vi undersöker om det blir skillnad för kommunens äldre om det skjuts till 50 miljoner kronor som riskkapital, säger Susanne Iwarsson i en artikel från Lunds universitet.

I Härnösand ska de nya resurserna användas till förebyggande insatser inom kommunens äldreomsorg, till exempel utbildning och rehabilitering.

– Genom de nya insatserna hoppas man kunna minska behovet av hemtjänst och fördröja flytt till vård– och omsorgsboende i Härnösand och därigenom spara resurser, säger Susanne Iwarsson.

Målet med forskningsprojektet är inte bara att utvärdera insatsen i Härnösand, utan att även utveckla en modell för långsiktig utvärdering av olika kommunala initiativ. En modell som kan spridas till flera kommuner.

– Vi vill bidra med ny kunskap för att göra det möjligt för landets politiker att fatta välgrundade beslut – att säkerställa kostnadseffektiv och rättvis användning av resurser, säger Susanne Iwarsson.

En ny socialtjänstlag och ny nationell demensstrategi ställer nu högre krav på att de kommunala verksamheterna ska grunda sig i forskning. Enligt Susanne Iwarsson är många insatser inom äldreomsorgen idag reaktiva, och hanterar redan uppkomna problem, ibland på ett sätt som inte grundar sig i vetenskap.

– Ett konkret exempel är de kommuner som har lagt mycket tid på att utveckla frågeformulär för att motverka fall och fallskador, enbart baserat på egna erfarenheter från verksamheten. Forskningen visar att det räcker med två frågor för att bedöma om en äldre person är i riskzonen eller ej, nämligen ”Har du fallit nyligen?” och ”Är du rädd för att falla?”. Evidens gör ju inte insatserna komplicerade utan mer effektiva, säger Susanne Iwarsson.

Relaterat

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…

Äldre man pratar med äldre kvinna som ligger i en säng

Se tecken på döden tidigare

Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene…

Porträttbild på Margda Waern

Att sätta ord på självmordstankar

Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett…

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…