Nu ska insatser för äldre utvärderas. Foto: Mostphotos

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.

Vilka satsningar på äldre fungerar väl? Den frågan behöver kommuner ha tydligare svar på, enligt Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet, profilområdet Proaktivt åldrande. Nu ska hennes forskarteam följa en 50-miljoners-satsning i Härnösand, där kommunen har tecknat ett socialt kontrakt med Utfallsfonden.

–  Att en fond engagerar sig i initiativ för hälsosamt åldrande är speciellt och något vi forskare vill studera. Vi undersöker om det blir skillnad för kommunens äldre om det skjuts till 50 miljoner kronor som riskkapital, säger Susanne Iwarsson i en artikel från Lunds universitet.

I Härnösand ska de nya resurserna användas till förebyggande insatser inom kommunens äldreomsorg, till exempel utbildning och rehabilitering.

– Genom de nya insatserna hoppas man kunna minska behovet av hemtjänst och fördröja flytt till vård– och omsorgsboende i Härnösand och därigenom spara resurser, säger Susanne Iwarsson.

Målet med forskningsprojektet är inte bara att utvärdera insatsen i Härnösand, utan att även utveckla en modell för långsiktig utvärdering av olika kommunala initiativ. En modell som kan spridas till flera kommuner.

– Vi vill bidra med ny kunskap för att göra det möjligt för landets politiker att fatta välgrundade beslut – att säkerställa kostnadseffektiv och rättvis användning av resurser, säger Susanne Iwarsson.

En ny socialtjänstlag och ny nationell demensstrategi ställer nu högre krav på att de kommunala verksamheterna ska grunda sig i forskning. Enligt Susanne Iwarsson är många insatser inom äldreomsorgen idag reaktiva, och hanterar redan uppkomna problem, ibland på ett sätt som inte grundar sig i vetenskap.

– Ett konkret exempel är de kommuner som har lagt mycket tid på att utveckla frågeformulär för att motverka fall och fallskador, enbart baserat på egna erfarenheter från verksamheten. Forskningen visar att det räcker med två frågor för att bedöma om en äldre person är i riskzonen eller ej, nämligen ”Har du fallit nyligen?” och ”Är du rädd för att falla?”. Evidens gör ju inte insatserna komplicerade utan mer effektiva, säger Susanne Iwarsson.

Relaterat

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Tarmbakterier kopplas till skörhet hos äldre kvinnor

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…