Nu ska insatser för äldre utvärderas. Foto: Mostphotos

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.

Vilka satsningar på äldre fungerar väl? Den frågan behöver kommuner ha tydligare svar på, enligt Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet, profilområdet Proaktivt åldrande. Nu ska hennes forskarteam följa en 50-miljoners-satsning i Härnösand, där kommunen har tecknat ett socialt kontrakt med Utfallsfonden.

–  Att en fond engagerar sig i initiativ för hälsosamt åldrande är speciellt och något vi forskare vill studera. Vi undersöker om det blir skillnad för kommunens äldre om det skjuts till 50 miljoner kronor som riskkapital, säger Susanne Iwarsson i en artikel från Lunds universitet.

I Härnösand ska de nya resurserna användas till förebyggande insatser inom kommunens äldreomsorg, till exempel utbildning och rehabilitering.

– Genom de nya insatserna hoppas man kunna minska behovet av hemtjänst och fördröja flytt till vård– och omsorgsboende i Härnösand och därigenom spara resurser, säger Susanne Iwarsson.

Målet med forskningsprojektet är inte bara att utvärdera insatsen i Härnösand, utan att även utveckla en modell för långsiktig utvärdering av olika kommunala initiativ. En modell som kan spridas till flera kommuner.

– Vi vill bidra med ny kunskap för att göra det möjligt för landets politiker att fatta välgrundade beslut – att säkerställa kostnadseffektiv och rättvis användning av resurser, säger Susanne Iwarsson.

En ny socialtjänstlag och ny nationell demensstrategi ställer nu högre krav på att de kommunala verksamheterna ska grunda sig i forskning. Enligt Susanne Iwarsson är många insatser inom äldreomsorgen idag reaktiva, och hanterar redan uppkomna problem, ibland på ett sätt som inte grundar sig i vetenskap.

– Ett konkret exempel är de kommuner som har lagt mycket tid på att utveckla frågeformulär för att motverka fall och fallskador, enbart baserat på egna erfarenheter från verksamheten. Forskningen visar att det räcker med två frågor för att bedöma om en äldre person är i riskzonen eller ej, nämligen ”Har du fallit nyligen?” och ”Är du rädd för att falla?”. Evidens gör ju inte insatserna komplicerade utan mer effektiva, säger Susanne Iwarsson.

Relaterat

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv…

Lena är expert på ensamhet

I snart tjugo år har professor Lena Dahlberg forskat om äldre personers livsvillkor och ensamhet. Hon sprider sin kunskap på olika håll i…

Fler nyheter

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…