Tobias Olsson och Dino Viscovi (2020). Who actually becomes a silver surfer? Prerequisites for digital inclusion. Javnost – The public: Journal of the European institute for communication and culture.
Forskare varnar för att digitaliseringen slår fel
It är en del av välfärdstekniken och genom datorer, surfplattor och mobiltelefoner ska äldre själva kunna använda verktyg som gör deras vardag enklare och rikare. Det finns stora möjligheter, men samtidigt ställer det krav på användarna. Alla behärskar inte den nya tekniken.
Nu publicerar Tobias Olsson vid Malmö universitet och Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet i Växjö, sin studie Who actually becomes a silver surfer? Prerequisites for digital inclusion i den vetenskapliga tidskriften Javnost – The public. Där vill de beskriva vad som krävs, ur ett sociologisk perspektiv, för att bli en av de äldre och vana användarna av digital media – en så kallad silversurfare.
Studien tar avstamp i intervjuer med 19 personer mellan 66 och 82 år. De fick frågor om hur de erövrat och använder digital media och onlineresurser. Forskarna har också använt en enkätundersökning med 1 200 personer över 65 år.
Vilka är då de äldre, avancerade digitala användarna? Intervjustudien, där sju personer identifierades som silversurfare visade ett mönster att de är välutbildade och ofta yngre äldre, kring 70 år, har ett aktivt socialt liv och är vid god hälsa. De lever i välbärgade områden och har ofta varit digitala användare under lång tid, genom jobbet, och de har en teknikpositiv grundinställning. På nätet konsumerar de mycket digital media, men spelar sällan spel och ägnar sig inte i någon högre utsträckning åt sociala medier.
Detta mönster gick igen i den kvalitativa analyserna från enkätstudien, där 19 procent av de tillfrågade visade sig kunna räknas som silversurfare.
I diskussionsdelen av sin artikel skriver Tobias Olsson och Dino Viscovi att silversurfarna är en privilegierad grupp, samtidigt som beslutsfattare tenderar att anta att de representerar den äldre generationen i allmänhet. Digitaliseringen i samhället måste i stället baseras på kunskap om hur vardagslivet verkligen ser ut.
”Annars finns det en stor risk att digitaliseringen leder till lägre, snarare än högre, livskvalitet för de flesta äldre”, avslutar de sin artikel.
Relaterat
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…
Fler nyheter
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…