Tobias Olsson och Dino Viscovi (2020). Who actually becomes a silver surfer? Prerequisites for digital inclusion. Javnost – The public: Journal of the European institute for communication and culture.
Forskare varnar för att digitaliseringen slår fel
It är en del av välfärdstekniken och genom datorer, surfplattor och mobiltelefoner ska äldre själva kunna använda verktyg som gör deras vardag enklare och rikare. Det finns stora möjligheter, men samtidigt ställer det krav på användarna. Alla behärskar inte den nya tekniken.
Nu publicerar Tobias Olsson vid Malmö universitet och Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet i Växjö, sin studie Who actually becomes a silver surfer? Prerequisites for digital inclusion i den vetenskapliga tidskriften Javnost – The public. Där vill de beskriva vad som krävs, ur ett sociologisk perspektiv, för att bli en av de äldre och vana användarna av digital media – en så kallad silversurfare.
Studien tar avstamp i intervjuer med 19 personer mellan 66 och 82 år. De fick frågor om hur de erövrat och använder digital media och onlineresurser. Forskarna har också använt en enkätundersökning med 1 200 personer över 65 år.
Vilka är då de äldre, avancerade digitala användarna? Intervjustudien, där sju personer identifierades som silversurfare visade ett mönster att de är välutbildade och ofta yngre äldre, kring 70 år, har ett aktivt socialt liv och är vid god hälsa. De lever i välbärgade områden och har ofta varit digitala användare under lång tid, genom jobbet, och de har en teknikpositiv grundinställning. På nätet konsumerar de mycket digital media, men spelar sällan spel och ägnar sig inte i någon högre utsträckning åt sociala medier.
Detta mönster gick igen i den kvalitativa analyserna från enkätstudien, där 19 procent av de tillfrågade visade sig kunna räknas som silversurfare.
I diskussionsdelen av sin artikel skriver Tobias Olsson och Dino Viscovi att silversurfarna är en privilegierad grupp, samtidigt som beslutsfattare tenderar att anta att de representerar den äldre generationen i allmänhet. Digitaliseringen i samhället måste i stället baseras på kunskap om hur vardagslivet verkligen ser ut.
”Annars finns det en stor risk att digitaliseringen leder till lägre, snarare än högre, livskvalitet för de flesta äldre”, avslutar de sin artikel.
Relaterat
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…
Ny teknik påverkar våra relationer
Digital teknik används i många vård- och omsorgsverksamheter. Men vilken betydelse har den för den sociala relationen mellan personal och äldre? Frågan undersöks…
Fler nyheter
Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…
Olika språk en utmaning inom demensomsorgen
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…
AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…