Forte fixar forskningsfinansieringen

För att hantera utmaningarna på äldre-och åldrandeområdet behövs både ny kunskap och bättre nyttiggörande av densamma. Forskningsrådet Forte är en av de största finansiärerna inom fältet.

Folkhälsan förbättras och vi lever allt längre, vilket också leder till att fler kommer att leva med funktionsnedsättningar och olika sjukdomar. Även covid-19-pandemin har placerat äldrefrågorna högt på dagordningen. Coronakommissionen lyfte i sitt första betänkande fram att det finns stora kunskapsbehov om äldre personers livssituation, livsvillkor, roll och status i samhället.

Det är en utmaning för välfärdssystemet att erbjuda god vård och omsorg till den äldre befolkningens skilda förutsättningar, önskningar och behov. Forskningsrådet Fortes utlysning Vård och omsorg i samverkan – för ett jämlikt, delaktigt och värdigt åldrande fokuserar särskilt där gränsdragningar eller otillräcklig samverkan mellan olika välfärdsaktörer skapar problem för personal, äldre eller anhöriga.

Inom utlysningen går det att söka både projektbidrag och bidrag för forskningsöversikter. Projektbidrag beviljas med upp till 4,5 miljoner kronor för treåriga projekt och 6 miljoner kronor för fyraåriga projekt. Forskningsöversikter beviljas upp till en miljon kronor för ett år och syftar till att summera kunskapsläget samt behov av forskning inom väl avgränsade frågeställningar med relevans för utlysningens inriktning. Bidrag ges bland annat till systematiska översikter om effekter av olika insatser, scoping eller mapping reviews. Medverkande forskare ska i samtliga fall ha avlagt doktorsexamen senast då utlysningen stänger den 15 juni kl 14.

Fortes styrelse fattar beslut om finansiering 30 september, men redan nu fördelas 157 miljoner kronor till klient- och praktiknära forskning för att utveckla och förbättra socialtjänstens insatser och stöd. Bland de fyra forskningsprogram som beviljats anslag finns forskare vid Blekinge tekniska högskola, BTH, och Umeå universitet, som får hela 24 miljoner kronor för att under sex år ta fram ett verktyg för att stödja, underlätta och strukturera samarbetet mellan olika aktörer i en kommun för att skapa ett mer åldersvänligt samhälle.

– En utgångspunkt är att äldreomsorg, fysisk planering och äldre själva har överlappande intressen i bostäder och omsorg. De har olika synpunkter och kunskaper och kommer på så sätt att bidra till ett åldersvänligt samhälle. Vi tror att det finns stor innovativ potential i detta samarbete, säger projektledaren Catharina Nord, professor vid institutionen för fysisk planering vid BTH.

Forskningsprogrammet heter CollAge: Samverkan för äldrevänliga miljöer mellan kommunal äldreomsorg, fysisk planering och pensionärsråd. I höst påbörjar forskarna arbetet med att utforska hur äldreomsorgens tjänster hanteras och förstås i fysisk planering som en del av samhällsplaneringen, hur äldreomsorgen uppfattar hur deras aktiviteter påverkas av byggd miljö och hur äldres preferenser kan bidra till bättre kvalitet i omsorgstjänster och bostadsutbud.

Av tolv beviljade projektbidrag handlar tre om äldre personer: stöd i hemtjänst för personer med lätt till måttlig demenssjukdom, moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg och förebyggande av försämrad hälsa hos äldre.

Det senare projektet heter Samsas och får 5,2 miljoner kronor för så kallad aktionsforskning, var syfte är är att ha en direkt påverkan på det som beforskas. Samsas leds av Ida Goliath vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och har tidigare fått planeringsbidrag inom det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning, som syftar till att förbereda större forskningsprojekt, etablera samarbeten med forskare från olika forskningsdiscipliner, praktik och brukare samt ge möjlighet att pröva genomförbarheten i en pilotstudie.

– Det är glädjande att se att de nya planeringsbidragen har stått sig väl i konkurrensen och att det förberedande året varit värdefullt för att planera för ett större projekt eller program, säger Stella Jacobson, programansvarig för programmet om tillämpad välfärdsforskning på Forte.

Relaterat

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…

Ekonomisk stress tidigare i livet påverkar äldres hälsa

Ekonomisk utsatthet i barndomen ökar risken för att drabbas av ångest och depression senare i livet. Det visar en ny studie från Jönköping university.

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.