Folkhälsan förbättras och vi lever allt längre, vilket också leder till att fler kommer att leva med funktionsnedsättningar och olika sjukdomar. Även covid-19-pandemin har placerat äldrefrågorna högt på dagordningen. Coronakommissionen lyfte i sitt första betänkande fram att det finns stora kunskapsbehov om äldre personers livssituation, livsvillkor, roll och status i samhället.
Det är en utmaning för välfärdssystemet att erbjuda god vård och omsorg till den äldre befolkningens skilda förutsättningar, önskningar och behov. Forskningsrådet Fortes utlysning Vård och omsorg i samverkan – för ett jämlikt, delaktigt och värdigt åldrande fokuserar särskilt där gränsdragningar eller otillräcklig samverkan mellan olika välfärdsaktörer skapar problem för personal, äldre eller anhöriga.
Inom utlysningen går det att söka både projektbidrag och bidrag för forskningsöversikter. Projektbidrag beviljas med upp till 4,5 miljoner kronor för treåriga projekt och 6 miljoner kronor för fyraåriga projekt. Forskningsöversikter beviljas upp till en miljon kronor för ett år och syftar till att summera kunskapsläget samt behov av forskning inom väl avgränsade frågeställningar med relevans för utlysningens inriktning. Bidrag ges bland annat till systematiska översikter om effekter av olika insatser, scoping eller mapping reviews. Medverkande forskare ska i samtliga fall ha avlagt doktorsexamen senast då utlysningen stänger den 15 juni kl 14.
Fortes styrelse fattar beslut om finansiering 30 september, men redan nu fördelas 157 miljoner kronor till klient- och praktiknära forskning för att utveckla och förbättra socialtjänstens insatser och stöd. Bland de fyra forskningsprogram som beviljats anslag finns forskare vid Blekinge tekniska högskola, BTH, och Umeå universitet, som får hela 24 miljoner kronor för att under sex år ta fram ett verktyg för att stödja, underlätta och strukturera samarbetet mellan olika aktörer i en kommun för att skapa ett mer åldersvänligt samhälle.
– En utgångspunkt är att äldreomsorg, fysisk planering och äldre själva har överlappande intressen i bostäder och omsorg. De har olika synpunkter och kunskaper och kommer på så sätt att bidra till ett åldersvänligt samhälle. Vi tror att det finns stor innovativ potential i detta samarbete, säger projektledaren Catharina Nord, professor vid institutionen för fysisk planering vid BTH.
Forskningsprogrammet heter CollAge: Samverkan för äldrevänliga miljöer mellan kommunal äldreomsorg, fysisk planering och pensionärsråd. I höst påbörjar forskarna arbetet med att utforska hur äldreomsorgens tjänster hanteras och förstås i fysisk planering som en del av samhällsplaneringen, hur äldreomsorgen uppfattar hur deras aktiviteter påverkas av byggd miljö och hur äldres preferenser kan bidra till bättre kvalitet i omsorgstjänster och bostadsutbud.
Av tolv beviljade projektbidrag handlar tre om äldre personer: stöd i hemtjänst för personer med lätt till måttlig demenssjukdom, moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg och förebyggande av försämrad hälsa hos äldre.
Det senare projektet heter Samsas och får 5,2 miljoner kronor för så kallad aktionsforskning, var syfte är är att ha en direkt påverkan på det som beforskas. Samsas leds av Ida Goliath vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och har tidigare fått planeringsbidrag inom det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning, som syftar till att förbereda större forskningsprojekt, etablera samarbeten med forskare från olika forskningsdiscipliner, praktik och brukare samt ge möjlighet att pröva genomförbarheten i en pilotstudie.
– Det är glädjande att se att de nya planeringsbidragen har stått sig väl i konkurrensen och att det förberedande året varit värdefullt för att planera för ett större projekt eller program, säger Stella Jacobson, programansvarig för programmet om tillämpad välfärdsforskning på Forte.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.
Ålder spelar mindre roll för bilkörning. Det är den kognitiva förmågan som avgör hur äldre personer klarar sig i förarsätet. Det har läkaren Katarina Fällman visat i sin avhandling.
En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
