Fortepengar till äldreforskning om covid-19

Forskningsrådet Forte satsar ytterligare anslag på forskning om coronapandemins effekter. Både SWEOLD och H70-studien får extra pengar med covid-19-inriktning.

Coronapandemin har på många sätt skapat en unik situation i vårt samhälle. Med rätt insamling av data kan man skapa möjligheter att beforska det som skett. Därför satsar Forte extra pengar på projekt kring covid-19.

– Med denna satsning på datainsamlingar av hög kvalitet vill Forte bidra till att den pågående krisen kan studeras av forskare inom olika områden, så att det vi nu går igenom också leder till ett lärande för hela samhället, säger Fortes huvudsekreterare Olle Lundberg i ett pressmeddelande.

Flera projekt med specifikt äldrefokus har tilldelats medel. Ingmar Skoog är projektledare för Påverkan av covid-19 hos äldre personer – En studie av sjukdomens riskfaktorer och konsekvenser bland deltagare i den populations-baserade H70-studien vid Göteborgs universitet. Där integreras alltså den nya studien med en redan pågående befolkningsstudie.

Ett liknande upplägg har Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor – SWEOLD covid-19 med Carin Lennartsson vid Karolinska institutet som projektledare. SWEOLD har pågått sedan 1992.

I slutet av november offentliggjorde Forte dessutom anslagsbesluten från utlysningen om ökad kunskap om äldreomsorgen. Där får åtta projekt pengar för att studera effekter och konsekvenser av pandemin.

Här är de åtta projekt som beviljats pengar.

  • Effektiviteten av insatser ämnade att minska negativa hälsokonsekvenser för informella vårdgivare av äldre personer: en paraplygranskning. Amaia Calderón-Larrañaga, Karolinska institutet.
  • En systematisk litteraturöversikt om äldreomsorg och covid-19. Tine Rostgaard, Stockholms universitet.
  • Att åldras i ett främmande land. Patricia Yocie Hierofani, Uppsala universitet.
  • Sjuksköterskors erfarenheter kring prioriteringar för hälsa och välbefinnande av personer i äldreboende i Sverige under covid-19-pandemin: en kvalitativ studie. Pier Jaarsma, Linköpings universitet.
  • Effekt av Covid-19-relaterade folkhälsoåtgärder på ensamhet bland äldre inom äldrevård: en totalpopulationsundersökning under den tidiga fasen av covid-19-pandemin. Per Gustafsson, Umeå universitet.
  • Att minska ensamhet bland den äldre befolkningen i tider av Covid-19 och därefter: Erfarenheter från tre svenska kommuner. Nora Sánchez Gassen, Nordregio.
  • Från kunskap till handling i kommunal hälso- och sjukvård för äldre: Vilka incitament, hinder och behov identifierar legitimerad personal? Susanne Iwarsson, Lunds universitet.
  • Betydelse av organisatoriska stödresurser för operativa chefers och anställdas arbete att stödja brukarbestämmande. Lotta Dellve, Göteborgs universitet.

Relaterat

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.