Fortepengar till svenskinternationella projekt om äldres livsvillkor
De kallar sig för Joint programming initiative ”More years, better lives”, och utgörs av sjutton medlemsstater representerade av olika myndigheter, forskningsfinansiärer och institut. Forte är den svenska representanten, vars uppdrag är att finansiera svenska forskare som får anslag genom samarbetet.
Nu har man tagit beslut om den senaste utlysningen, Jämlikhet och välmående över generationer, som är tänkt att bidra till ökad jämlikhet mellan och inom åldersgrupper. Sammanlagt är det sex internationella projekt som får 65 miljoner kronor. Fyra av projekten har svenskt deltagande med forskare från Karlstads, Malmö, Stockholms och Uppsala universitet.
De svenska projekten kommer att studera digital ojämlikhet inom omsorg och generationsöverskridande relationer; omsorg och språk över generationer i transnationella familjer; ojämlikt åldrande relaterat till livslängd, vårdbehov och välfärdsreformer, samt villkor för äldres samhälleliga engagemang och deras erfarenheter.
Tillsammans får de svenska deltagarna elva miljoner kronor på tre år. Förutom Sverige inkluderar de sex internationella projekten forskare från Belgien, Finland, Frankrike, Kanada, Lettland, Norge, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
De svenska projekten, som får pengar:
- Clary Krekula och Satu Heikkinen. Ensam men med kontakt? Digitala (o)jämlikheter inom omsorg och generationsöverskridande relationer bland äldre som lever ensamma.
- Brigitte Suter och Ingrid Jerve Ramsøy. Omsorg, språk och välfärd i transnationella familjer i Europa: en transnationell, intergenerationell studie i Spanien, Frankrike, Sverige och Storbritannien.
- Mårten Palme, Lisa Laun och Johannes Hagen. Ojämlikt åldrande: förväntad livslängd, vårdbehov och reformer av välfärdsstaten.
- Sandra Torres och Marie Sépulchre. Samhälleliga engagemeng bland den äldre befolkningen: exkluderingsaspekter, erfarenheter och policyimplikationer.
Relaterat
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
Fler nyheter
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet.
Tarmbakterier kopplas till skörhet
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer
Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
