Fortepengar till svenskinternationella projekt om äldres livsvillkor

Fyra svenska delprojekt om äldres livsvillkor får dela på elva miljoner kronor från Forte.

De kallar sig för Joint programming initiative ”More years, better lives”, och utgörs av sjutton medlemsstater representerade av olika myndigheter, forskningsfinansiärer och institut. Forte är den svenska representanten, vars uppdrag är att finansiera svenska forskare som får anslag genom samarbetet.

Nu har man tagit beslut om den senaste utlysningen, Jämlikhet och välmående över generationer, som är tänkt att bidra till ökad jämlikhet mellan och inom åldersgrupper. Sammanlagt är det sex internationella projekt som får 65 miljoner kronor. Fyra av projekten har svenskt deltagande med forskare från Karlstads, Malmö, Stockholms och Uppsala universitet.

De svenska projekten kommer att studera digital ojämlikhet inom omsorg och generationsöverskridande relationer; omsorg och språk över generationer i transnationella familjer; ojämlikt åldrande relaterat till livslängd, vårdbehov och välfärdsreformer, samt villkor för äldres samhälleliga engagemang och deras erfarenheter.

Tillsammans får de svenska deltagarna elva miljoner kronor på tre år. Förutom Sverige inkluderar de sex internationella projekten forskare från Belgien, Finland, Frankrike, Kanada, Lettland, Norge, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

De svenska projekten, som får pengar:

  • Clary Krekula och Satu Heikkinen. Ensam men med kontakt? Digitala (o)jämlikheter inom omsorg och generationsöverskridande relationer bland äldre som lever ensamma.
  • Brigitte Suter och Ingrid Jerve Ramsøy. Omsorg, språk och välfärd i transnationella familjer i Europa: en transnationell, intergenerationell studie i Spanien, Frankrike, Sverige och Storbritannien.
  • Mårten Palme, Lisa Laun och Johannes Hagen. Ojämlikt åldrande: förväntad livslängd, vårdbehov och reformer av välfärdsstaten.
  • Sandra Torres och Marie Sépulchre. Samhälleliga engagemeng bland den äldre befolkningen: exkluderingsaspekter, erfarenheter och policyimplikationer.

 

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd, skriver Palle Storm.

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken kan bidra till tidigare vårdinsatser.

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.