Fortepengar till svenskinternationella projekt om äldres livsvillkor

Fyra svenska delprojekt om äldres livsvillkor får dela på elva miljoner kronor från Forte.

De kallar sig för Joint programming initiative ”More years, better lives”, och utgörs av sjutton medlemsstater representerade av olika myndigheter, forskningsfinansiärer och institut. Forte är den svenska representanten, vars uppdrag är att finansiera svenska forskare som får anslag genom samarbetet.

Nu har man tagit beslut om den senaste utlysningen, Jämlikhet och välmående över generationer, som är tänkt att bidra till ökad jämlikhet mellan och inom åldersgrupper. Sammanlagt är det sex internationella projekt som får 65 miljoner kronor. Fyra av projekten har svenskt deltagande med forskare från Karlstads, Malmö, Stockholms och Uppsala universitet.

De svenska projekten kommer att studera digital ojämlikhet inom omsorg och generationsöverskridande relationer; omsorg och språk över generationer i transnationella familjer; ojämlikt åldrande relaterat till livslängd, vårdbehov och välfärdsreformer, samt villkor för äldres samhälleliga engagemang och deras erfarenheter.

Tillsammans får de svenska deltagarna elva miljoner kronor på tre år. Förutom Sverige inkluderar de sex internationella projekten forskare från Belgien, Finland, Frankrike, Kanada, Lettland, Norge, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

De svenska projekten, som får pengar:

  • Clary Krekula och Satu Heikkinen. Ensam men med kontakt? Digitala (o)jämlikheter inom omsorg och generationsöverskridande relationer bland äldre som lever ensamma.
  • Brigitte Suter och Ingrid Jerve Ramsøy. Omsorg, språk och välfärd i transnationella familjer i Europa: en transnationell, intergenerationell studie i Spanien, Frankrike, Sverige och Storbritannien.
  • Mårten Palme, Lisa Laun och Johannes Hagen. Ojämlikt åldrande: förväntad livslängd, vårdbehov och reformer av välfärdsstaten.
  • Sandra Torres och Marie Sépulchre. Samhälleliga engagemeng bland den äldre befolkningen: exkluderingsaspekter, erfarenheter och policyimplikationer.

 

Relaterat

Så bidrar hjärnskador till demens

Förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av proteiner som är vanliga vid Alzheimers sjukdom. Det visar en forskning från Lunds universitet och Uppsala universitet.

En man sitter i soffan och mäter sitt blodtryck.

Fler och fler använder egenvårdsintyget

En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.

Äldre kvinna sitter och äter mat ensam

Kommuner tar ut matavgifter – trots maxtaxan

Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots att detta borde ingå i maxtaxan. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.

Fler nyheter

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.

Färdtjänst hjälper äldre man i rullstol

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar

Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.