Fortepengar till svenskinternationella projekt om äldres livsvillkor
De kallar sig för Joint programming initiative ”More years, better lives”, och utgörs av sjutton medlemsstater representerade av olika myndigheter, forskningsfinansiärer och institut. Forte är den svenska representanten, vars uppdrag är att finansiera svenska forskare som får anslag genom samarbetet.
Nu har man tagit beslut om den senaste utlysningen, Jämlikhet och välmående över generationer, som är tänkt att bidra till ökad jämlikhet mellan och inom åldersgrupper. Sammanlagt är det sex internationella projekt som får 65 miljoner kronor. Fyra av projekten har svenskt deltagande med forskare från Karlstads, Malmö, Stockholms och Uppsala universitet.
De svenska projekten kommer att studera digital ojämlikhet inom omsorg och generationsöverskridande relationer; omsorg och språk över generationer i transnationella familjer; ojämlikt åldrande relaterat till livslängd, vårdbehov och välfärdsreformer, samt villkor för äldres samhälleliga engagemang och deras erfarenheter.
Tillsammans får de svenska deltagarna elva miljoner kronor på tre år. Förutom Sverige inkluderar de sex internationella projekten forskare från Belgien, Finland, Frankrike, Kanada, Lettland, Norge, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
De svenska projekten, som får pengar:
- Clary Krekula och Satu Heikkinen. Ensam men med kontakt? Digitala (o)jämlikheter inom omsorg och generationsöverskridande relationer bland äldre som lever ensamma.
- Brigitte Suter och Ingrid Jerve Ramsøy. Omsorg, språk och välfärd i transnationella familjer i Europa: en transnationell, intergenerationell studie i Spanien, Frankrike, Sverige och Storbritannien.
- Mårten Palme, Lisa Laun och Johannes Hagen. Ojämlikt åldrande: förväntad livslängd, vårdbehov och reformer av välfärdsstaten.
- Sandra Torres och Marie Sépulchre. Samhälleliga engagemeng bland den äldre befolkningen: exkluderingsaspekter, erfarenheter och policyimplikationer.
Relaterat
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Fler nyheter
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
