1999 deltog 1 500 personer i en hälsoundersökning som en del av det stora forskningsprojektet Monica, som är ett mångårigt samarbete kring hjärt-kärlsjukdom mellan Region Norrbotten, Region Västerbotten och Umeå universitet.
Nu har den nydisputerade Albin Dahlin Almevall lagt fram sin avhandling som följer upp Monica-projektet. Han har undersökt vilka faktorer från 60-årsåldern som kan kopplas till om deltagarna fortfarande lever och hur de mår i dag.
Resultaten visar att det finns fyra faktorer som är viktiga för överlevnad och hälsosamt åldrande. Det viktigaste är att man inte röker, många av rökarna levde inte vid uppföljningen. Näst mest betydande är om man hade en markör för hjärtproblem följt av midjemått och fysisk aktivitet.
– Vi kan inte veta att det är ett orsakssamband mellan dessa faktorer och hälsa i hög ålder, men det finns vissa som kan kopplas till ett hälsosamt åldrande. Det är intressant att många av dem är sådant man själv kan påverka, säger Albin Dahlin Almevall i ett pressmeddelande.
Inom ramen för sin avhandling genomförde han också djupintervjuer med 52 av deltagarna från Monica-projektet om vad i vardagen som ger de välbefinnande nu i 80-årsåldern. De mest återkommande svaren handlade om att ha ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå i vardagen, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma.
– Hemmet är en stor del av livet. Paradoxalt nog blir hemmet allt mer centralt med åldern, men samtidigt blir det för många svårare att klara sig hemma utan stöd. De som känner att stödet gör att man blir en belastning mår sämre. Välbefinnandet är större om stödet är en del av en social kontext, säger Albin Dahlin Almevall.
Enligt hans studier är det viktigt att äldre själva får vara delaktiga i beslut som gäller stöd i hemmet eller när det är dags att flytta.
– Att äldre själva får fatta beslut som rör en så viktig del av livet som hemmet, är det totalt avgörande för deras välbefinnande. De som tvingats flytta eller känt sig pressade att göra det, mår sämre.
Monica står för Monitoring of trends and determinants in cardiovascular disease och projektet startade 1985, och omfattade då 39 center i 26 länder, däribland Västerbotten och Norrbotten i Sverige.
Sammanlagt har projektet genomfört sju befolkningsundersökningar med 12 000 slumpmässigt utvalda individer.
Albin Dahlin Almevall (2023). Healthy ageing and well-being in old age. Luleå tekniska universitet.
Delarbeten
I. Albin Dahlin Almevall, Karin Zingmark, Sofi Nordmark och Ann-Sofie Forslund (2021). Accepting the inevitable: A mixed method approach with assessment and perceptions of well-being in very old persons within the northern Sweden Silver-Monica study. Publicerad i Archives of gerontology and geriatrics.
II. Albin Almevall, Sofi Nordmark, Johan Niklasson och Karin Zingmark (2022). Experiences of home as an aspect of well-being in people over 80 years: A mixed method study. Publicerad i Journal of advanced nursing.
III. Albin Dahlin Almevall, Patrik Wennberg, Karin Zingmark och Jerry Öhlin (2022). Associations between everyday physical activity and morale in older adults. Publicerad i Geriatric nursing.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.
Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla exempelvis personer med kognitiva nedsättningar. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Sex timmars arbetsdag leder till förbättringar för både personal och äldre, enligt en ny doktorsavhandling vid Umeå universitet.
