Fyra ledord för lyckad förändring

När Perstorps kommun satsade på ett innovationsprojekt för demensvården hittade följeforskarna fyra ledord för lyckad förändring: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

I projektet Digital innovation in dementia care, DIDEC, har Perstorps kommun samarbetat med företagsinkubatorer, teknikföretag och forskare från Högskolan Kristianstad. På äldreboendet Österbo i Perstorp har man tillsammans testat och utvärderat digitala lösningar i demensvården.

Från högskolan har Daniela Argento och Eva Lövstål varit engagerade som följeforskare sedan 2017.

– Tidigare forskning har visat de svårigheter som ofta uppstår när man vill införa tekniska innovationer i organisationer. Det är inte lätt att ändra på invanda rutiner och processer, så vi ville se om de skulle lyckas övervinna motståndet, säger Daniela Argento till Högskolan Kristianstads webbsajt.

Arbetet med DIDEC inleddes av Perstorps kommun, som gick ut med en förfrågan till företag att lämna förslag på teknikinnovationer för demensvården. Österbo fick fungera som testbädd och där togs idéerna emot med blandade känslor.

– En del var trötta på allt prat om omorganisationer och förändringsprojekt som inte blir något riktigt av. Så det är inte så konstigt att vissa kände frustration i början, berättar Eva Lövstål.

För att lyckas behövde man lyfta fram vårdpersonalens betydelse och involvera dem. Några undersköterskor fick bli ambassadörer, som testade tekniken i vardagen och var delaktiga i workshops och samtal. Inkubatorn Krinova, som ägs av Kristianstads kommun och högskolan har också skapat en modell för delaktighet som bygger på personalens engagemang när innovationer testas.

Ett av de förslag som mötte personalens behov var en knapp som man trycker in när brukaren fått sin medicin. Tilldelningen registreras digitalt och hjälper till att enkelt hålla koll på medicineringen.

När coronapandemin slog till fick DIDEC avslutas i förtid, men de nya knapparna blev kvar på en av Österbos avdelningar där de ledde till minskat spring och risk för smittspridning. Produkten är nu på väg ut på marknaden.

– Men framför allt har arbetsmiljön förbättrats och personalen har fått en helt ny inställning till teknik. Vi har dessutom visat hur kommun och företag kan samarbeta med innovationer, säger Christina Hansson, som är projektledare på Perstorps kommun,.

Forskarna har i sin tur kunnat studera ett förändringsarbete på nära håll, i praktiken. Det har varit ett lärande för alla, både vårdpersonal, chefer och projektledare.

– Lärandet har möjliggjorts genom att cheferna också visat lyhördhet och öppenhet gentemot såväl inkubator och forskare, som vårdpersonal, säger Daniela Argento.

De har nu samlat ihop sina resultat och sammanfattar bakgrunden till ett gott förändringsarbete med fyra ord: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

Och enligt Christina Hansson finns det förhoppningar om en fortsättning på arbetet.

– Vi vill inte bara stoppa allt detta i malpåse, utan vi vill gärna satsa på ett DIDEC 2.0. Jag hoppas att forskarna har möjlighet att hänga med oss även framöver.

Läs mer om DIDEC

Besök DIDECS projektsida på Perstorps kommuns webbsajt.

Relaterat

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.

Social robot tittar in i kameran

Robotspel ska stärka äldres hälsa

Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.

Fler nyheter

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.