Besök DIDECS projektsida på Perstorps kommuns webbsajt.
Fyra ledord för lyckad förändring
I projektet Digital innovation in dementia care, DIDEC, har Perstorps kommun samarbetat med företagsinkubatorer, teknikföretag och forskare från Högskolan Kristianstad. På äldreboendet Österbo i Perstorp har man tillsammans testat och utvärderat digitala lösningar i demensvården.
Från högskolan har Daniela Argento och Eva Lövstål varit engagerade som följeforskare sedan 2017.
– Tidigare forskning har visat de svårigheter som ofta uppstår när man vill införa tekniska innovationer i organisationer. Det är inte lätt att ändra på invanda rutiner och processer, så vi ville se om de skulle lyckas övervinna motståndet, säger Daniela Argento till Högskolan Kristianstads webbsajt.
Arbetet med DIDEC inleddes av Perstorps kommun, som gick ut med en förfrågan till företag att lämna förslag på teknikinnovationer för demensvården. Österbo fick fungera som testbädd och där togs idéerna emot med blandade känslor.
– En del var trötta på allt prat om omorganisationer och förändringsprojekt som inte blir något riktigt av. Så det är inte så konstigt att vissa kände frustration i början, berättar Eva Lövstål.
För att lyckas behövde man lyfta fram vårdpersonalens betydelse och involvera dem. Några undersköterskor fick bli ambassadörer, som testade tekniken i vardagen och var delaktiga i workshops och samtal. Inkubatorn Krinova, som ägs av Kristianstads kommun och högskolan har också skapat en modell för delaktighet som bygger på personalens engagemang när innovationer testas.
Ett av de förslag som mötte personalens behov var en knapp som man trycker in när brukaren fått sin medicin. Tilldelningen registreras digitalt och hjälper till att enkelt hålla koll på medicineringen.
När coronapandemin slog till fick DIDEC avslutas i förtid, men de nya knapparna blev kvar på en av Österbos avdelningar där de ledde till minskat spring och risk för smittspridning. Produkten är nu på väg ut på marknaden.
– Men framför allt har arbetsmiljön förbättrats och personalen har fått en helt ny inställning till teknik. Vi har dessutom visat hur kommun och företag kan samarbeta med innovationer, säger Christina Hansson, som är projektledare på Perstorps kommun,.
Forskarna har i sin tur kunnat studera ett förändringsarbete på nära håll, i praktiken. Det har varit ett lärande för alla, både vårdpersonal, chefer och projektledare.
– Lärandet har möjliggjorts genom att cheferna också visat lyhördhet och öppenhet gentemot såväl inkubator och forskare, som vårdpersonal, säger Daniela Argento.
De har nu samlat ihop sina resultat och sammanfattar bakgrunden till ett gott förändringsarbete med fyra ord: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.
Och enligt Christina Hansson finns det förhoppningar om en fortsättning på arbetet.
– Vi vill inte bara stoppa allt detta i malpåse, utan vi vill gärna satsa på ett DIDEC 2.0. Jag hoppas att forskarna har möjlighet att hänga med oss även framöver.
Relaterat

Robotspel ska stärka äldres hälsa
Forskare vid Högskolan i Skövde ska skapa spel som stärker äldre människors hälsa och välbefinnande – med hjälp av robotar.

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor
Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Hälsoinformation – en utmaning för äldre
Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning visar hur den så kallade hälsolitteraciteten kan öka – och minska ohälsa.
Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin
I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar om familjens betydelse för äldre personer och hur det har förändrats över tid.

Få studenter lär sig om åldrandet
Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut
Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers.