Fyra ledord för lyckad förändring

När Perstorps kommun satsade på ett innovationsprojekt för demensvården hittade följeforskarna fyra ledord för lyckad förändring: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

I projektet Digital innovation in dementia care, DIDEC, har Perstorps kommun samarbetat med företagsinkubatorer, teknikföretag och forskare från Högskolan Kristianstad. På äldreboendet Österbo i Perstorp har man tillsammans testat och utvärderat digitala lösningar i demensvården.

Från högskolan har Daniela Argento och Eva Lövstål varit engagerade som följeforskare sedan 2017.

– Tidigare forskning har visat de svårigheter som ofta uppstår när man vill införa tekniska innovationer i organisationer. Det är inte lätt att ändra på invanda rutiner och processer, så vi ville se om de skulle lyckas övervinna motståndet, säger Daniela Argento till Högskolan Kristianstads webbsajt.

Arbetet med DIDEC inleddes av Perstorps kommun, som gick ut med en förfrågan till företag att lämna förslag på teknikinnovationer för demensvården. Österbo fick fungera som testbädd och där togs idéerna emot med blandade känslor.

– En del var trötta på allt prat om omorganisationer och förändringsprojekt som inte blir något riktigt av. Så det är inte så konstigt att vissa kände frustration i början, berättar Eva Lövstål.

För att lyckas behövde man lyfta fram vårdpersonalens betydelse och involvera dem. Några undersköterskor fick bli ambassadörer, som testade tekniken i vardagen och var delaktiga i workshops och samtal. Inkubatorn Krinova, som ägs av Kristianstads kommun och högskolan har också skapat en modell för delaktighet som bygger på personalens engagemang när innovationer testas.

Ett av de förslag som mötte personalens behov var en knapp som man trycker in när brukaren fått sin medicin. Tilldelningen registreras digitalt och hjälper till att enkelt hålla koll på medicineringen.

När coronapandemin slog till fick DIDEC avslutas i förtid, men de nya knapparna blev kvar på en av Österbos avdelningar där de ledde till minskat spring och risk för smittspridning. Produkten är nu på väg ut på marknaden.

– Men framför allt har arbetsmiljön förbättrats och personalen har fått en helt ny inställning till teknik. Vi har dessutom visat hur kommun och företag kan samarbeta med innovationer, säger Christina Hansson, som är projektledare på Perstorps kommun,.

Forskarna har i sin tur kunnat studera ett förändringsarbete på nära håll, i praktiken. Det har varit ett lärande för alla, både vårdpersonal, chefer och projektledare.

– Lärandet har möjliggjorts genom att cheferna också visat lyhördhet och öppenhet gentemot såväl inkubator och forskare, som vårdpersonal, säger Daniela Argento.

De har nu samlat ihop sina resultat och sammanfattar bakgrunden till ett gott förändringsarbete med fyra ord: tilltro, tydlighet, tal och tålamod.

Och enligt Christina Hansson finns det förhoppningar om en fortsättning på arbetet.

– Vi vill inte bara stoppa allt detta i malpåse, utan vi vill gärna satsa på ett DIDEC 2.0. Jag hoppas att forskarna har möjlighet att hänga med oss även framöver.

Läs mer om DIDEC

Besök DIDECS projektsida på Perstorps kommuns webbsajt.

Relaterat

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.