Bristande kunskap om äldre hbtq-personer

Forskare vid Örebro universitet, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Japan har undersökt vilken kunskap och attityd som finns hos äldreomsorgens personal om äldre hbtq-personer. Forskarna har även undersökt hur äldre hbtq-personer ser på äldreomsorgen.

I två pilotstudier intervjuade de personal i Sverige och Japan om hur de agerar och kommunicerar i möten med äldre och deras anhöriga.

– Ett vanligt svar vi fick från hälso- och sjukvårdspersonalen i båda länderna var att de aldrig hade mött en äldre hbtq-person. De berättade också att de behandlar alla människor lika, säger Matilda Wurm i en nyhet från Örebro universitet.

De utförde intervjuerna med hjälp av illustrationer som visar olika scenarier som kan uppstå i möten med äldre: i receptionen, vid frågor om anhöriga, i dialog med kollegor med mera.

– Det är ett verktyg som kan användas vid utbildning av vårdpersonalen. Det handlar om att börja prata om hbtq-frågor, till exempel i bemötande och kommunikation, säger Matilda Wurm.

Forskarna har tidigare utfört en litteraturstudie där de undersökte vad äldre hbtq-personer anser om äldreomsorgen. De sökte efter publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet i både Sverige och Japan, men fann dock inga kvalitativa studier från Japan kring äldre och hbtq-frågor. Men de fann fyra svenska artiklar där deltagarna i studierna var mellan 60 och 94 år.

Av artiklarna framgick att äldre hbtq-personer betonar hur viktigt det är att äldreomsorgens personal har kunskap om hbtq-frågor. Detta för att de ska bli bemötta på ett kompetent och bekräftande sätt. I en av de undersökta studierna beskriver en transsexuell kvinna sina tankar om framtiden:

”Så länge jag bor hemma tror jag att det kommer att vara okej, men sen när man blir äldre och kanske måste flytta till ett äldreboende… Ja, när det blir dags för det och de kommer hit och ser att det är en man i kvinnokläder:  ’Gud vad äckligt! till den personen vill vi inte gå igen!’ Så kommer det bli, eller hur?”

Målet för forskningen är att hitta sätt att prata om hbtq-frågor och att öka personalens förståelse för hbtq-personer.

– I slutändan handlar det om att inkludera äldre hbtq-personer och möjliggöra en mer jämlik omsorg och vård, säger Matilda Wurm, psykologiforskare vid Örebro universitet.

Forskningsprojektet bedrivs inom MIRAI 2.0 som är ett samarbete mellan 20 universitet i Sverige och Japan med målet att främja långsiktiga forskningssamarbeten. Studierna kring personalens bemötande är ännu inte publicerade.