Råd inför framtidens finansiering av demensvården

Äldre i Centrum har tidigare skrivit om att demenssjukdomar kostar samhället mycket pengar och att kommunerna är de som står för den största notan i form av hemtjänst och särskilt boende, men även närstående och anhöriga som ger informell omsorg.

Det är nu allt fler som utreds för diagnos och kommer under behandling. Frågan är hur samhället ska kunna möta betala för den ökade efterfrågan. Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, har gett ut en rapport som beskriver hur samhället kan bli bättre förberedda på hur de kan agera för att möta den ökade efterfrågan på prevention, diagnostik och behandling av kognitiv svikt och demenssjukdomar.

Enligt rapportens författare förväntas kostnaderna förskjutas från kommunerna till regionerna när fler personer får läkemedel som behandling och blir diagnostiserade inom regionen och inte kommer ha lika stort behov av omsorgsinsatser från kommunerna. De fastslår också att det kommer behövas

• nya betalnings- och ersättningsmodeller för att hantera osäkerhet kring behandlingseffekt och diagnostisk precision
• en tydlig plan för att hantera dessa utmaningar, helst före ett eventuellt godkännande av sjukdomsmodifierande behandlingar
• ett ökat samarbete mellan industri, stat, regioner och kommuner för att så många som möjligt ska få tillgång till potentiellt effektiva behandlingar och diagnostik.

Rapporten är tänkt att utgöra ett rådgivande underlag för beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdssektorn och för de som ska skapa betalningsmetoder eller ersättningsmodeller för interventioner vid demenssjukdom.

Läs även en tidigare nyhet om framtidens finansiering av demenssjukdomar: Demenssjukdomar kostar samhället 81,6 miljarder – Äldre i Centrum