Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

Dålig munhälsa är ett stort problem på särskilda boenden, där många boende har en funktionsnedsättning eller kanske en demenssjukdom. Men personalen kan göra mycket för att hjälpa till att hålla munhygienen, vilket i längden kan öka livskvaliteten inte minst genom att undvika tuggsvårigheter och sjukdomar.

I en nyligen publicerad studie har forskare vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad undersökt vad som kan underlätta och hindra vård- och omsorgspersonalen att arbeta med munhälsan. De lade fokus på ROAG-J, ett bedömningsinstrument som det nationella kvalitetsregistret Senior alert tillhandahåller. Bland annat arbetar man då med munspegel och ficklampa, tillsammans med planering av insatser och förebyggande åtgärder. Studien bygger på intervjuer med sjuksköterskor och undersköterskor på särskilda boenden.

Personalen tyckte att Senior alert och ROAG-J var viktiga, och de arbetade med dem regelbundet. De såg också munhälsan som viktig i förhållande till andra hälsorisker. Men det saknades en tydlig fördelning av ansvaret för munvården mellan yrkesgrupper, och det gjorde att den ibland kunde bli få stå tillbaka för andra arbetsuppgifter. Samtidigt varierade både utbildning och kunskap om munhälsan.

De intervjuade upplevde munvården som utmanande.

– Vi såg att ett strukturerat arbetssätt möjliggör för vård- och omsorgspersonalen att tidigare upptäcka problem i munhålan och därmed sätta in åtgärder innan problemen leder till onödigt lidande. Men en av de största utmaningarna är att få de äldre personerna att vilja delta i vården, särskilt när de har kognitiva sjukdomar, säger Lisa Bellander doktorand och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.

En slutsats blir att ledningen på de särskilda boendena behöver ta ett större ansvar och engagera sig i rutiner för munvård och utbildning till personalen.