En bild på Ramona Schenell från en informationsfilm.
Ramona Schenell. Foto: Göteborgsregionen

Göteborgs kommun satsar på forskningen

Sjukvården har av tradition stått forskningen nära, till skillnad från den kommunala omsorgen och socialtjänsten. Men Göteborgs kommun gör nu en riktad satsning på forskningssamarbeten inom nära vård.

Sveriges kommuner är inte lika vana vid forskning som exempelvis hälso- och sjukvården är. Men alltfler kommuner skaffar nu kommundoktorander, som arbetar i verksamheten och samtidigt gör sin forskarutbildning knutna till ett lärosäte.

Göteborgs kommun är ett exempel på en kommun som satsar på forskningen. Vid den kommunala enheten Utvecklings- och kompetenscenter finns två forskare inom vårdvetenskap och socialt arbete anställda.

– Kommunerna har ingen lång tradition av att bedriva forskning och samverkan med universiteten så som specialistsjukvården har. Det vi behöver göra är att bygga strukturer och skapa vår egen forskningstradition, för att ta fram kunskap som är relevant för den kommunala verksamheten, säger Ramona Schenell, utvecklingsledare för forskning och utveckling på Göteborgs kommun, i en artikel på Göteborgsregionens hemsida.

I en kort informationsfilm berättar hon bland annat om två av forskningsprojekten som de driver. Vid kommunens första akademiska vård- och omsorgsboende, Silvergruvan, utvecklar man en modell för ett personcentrerat kontaktmannaskap. Arbetet sker i samarbete mellan forskare, hyresgäster, närstående och personal.

– Vi startade med att utgå från kontaktpersonens uppdrag. Vi insåg att vi aldrig hade frågat hyresgästerna om vad de tänker att en kontaktperson ska göra, säger Veronica Jakobsson, enhetschef på Silvergruvan.

Det andra projektet fokuserar på svårläkta sår och drivs av Veronica Almstedt som är distriktssköterska och doktorand. I filmen berättar hon att det en bra möjlighet att kunna forska utan att lämna sitt jobb.

– För mig har det varit viktigt att stanna kvar i verksamheten och fortsätta arbeta med det jag tycker är roligt, och utveckla det som jag ser finns ett behov av. Jag har inte sökt mig bort från verksamheten utan är kvar i staden och fortsätter att utveckla den tillsammans med andra, säger hon.

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med…

Bättre samtal med äldre par

Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står…

Hälsoinformation – en utmaning för äldre

Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. ­Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…