En bild på Ramona Schenell från en informationsfilm.
Ramona Schenell. Foto: Göteborgsregionen

Göteborgs kommun satsar på forskningen

Sjukvården har av tradition stått forskningen nära, till skillnad från den kommunala omsorgen och socialtjänsten. Men Göteborgs kommun gör nu en riktad satsning på forskningssamarbeten inom nära vård.

Sveriges kommuner är inte lika vana vid forskning som exempelvis hälso- och sjukvården är. Men alltfler kommuner skaffar nu kommundoktorander, som arbetar i verksamheten och samtidigt gör sin forskarutbildning knutna till ett lärosäte.

Göteborgs kommun är ett exempel på en kommun som satsar på forskningen. Vid den kommunala enheten Utvecklings- och kompetenscenter finns två forskare inom vårdvetenskap och socialt arbete anställda.

– Kommunerna har ingen lång tradition av att bedriva forskning och samverkan med universiteten så som specialistsjukvården har. Det vi behöver göra är att bygga strukturer och skapa vår egen forskningstradition, för att ta fram kunskap som är relevant för den kommunala verksamheten, säger Ramona Schenell, utvecklingsledare för forskning och utveckling på Göteborgs kommun, i en artikel på Göteborgsregionens hemsida.

I en kort informationsfilm berättar hon bland annat om två av forskningsprojekten som de driver. Vid kommunens första akademiska vård- och omsorgsboende, Silvergruvan, utvecklar man en modell för ett personcentrerat kontaktmannaskap. Arbetet sker i samarbete mellan forskare, hyresgäster, närstående och personal.

– Vi startade med att utgå från kontaktpersonens uppdrag. Vi insåg att vi aldrig hade frågat hyresgästerna om vad de tänker att en kontaktperson ska göra, säger Veronica Jakobsson, enhetschef på Silvergruvan.

Det andra projektet fokuserar på svårläkta sår och drivs av Veronica Almstedt som är distriktssköterska och doktorand. I filmen berättar hon att det en bra möjlighet att kunna forska utan att lämna sitt jobb.

– För mig har det varit viktigt att stanna kvar i verksamheten och fortsätta arbeta med det jag tycker är roligt, och utveckla det som jag ser finns ett behov av. Jag har inte sökt mig bort från verksamheten utan är kvar i staden och fortsätter att utveckla den tillsammans med andra, säger hon.

Relaterat

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Döden på spåren – förr och nu

Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström…

Äldre man pratar med äldre kvinna som ligger i en säng

Se tecken på döden tidigare

Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene…

Fler nyheter

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…