En bild på Ramona Schenell från en informationsfilm.
Ramona Schenell. Foto: Göteborgsregionen

Göteborgs kommun satsar på forskningen

Sjukvården har av tradition stått forskningen nära, till skillnad från den kommunala omsorgen och socialtjänsten. Men Göteborgs kommun gör nu en riktad satsning på forskningssamarbeten inom nära vård.

Sveriges kommuner är inte lika vana vid forskning som exempelvis hälso- och sjukvården är. Men alltfler kommuner skaffar nu kommundoktorander, som arbetar i verksamheten och samtidigt gör sin forskarutbildning knutna till ett lärosäte.

Göteborgs kommun är ett exempel på en kommun som satsar på forskningen. Vid den kommunala enheten Utvecklings- och kompetenscenter finns två forskare inom vårdvetenskap och socialt arbete anställda.

– Kommunerna har ingen lång tradition av att bedriva forskning och samverkan med universiteten så som specialistsjukvården har. Det vi behöver göra är att bygga strukturer och skapa vår egen forskningstradition, för att ta fram kunskap som är relevant för den kommunala verksamheten, säger Ramona Schenell, utvecklingsledare för forskning och utveckling på Göteborgs kommun, i en artikel på Göteborgsregionens hemsida.

I en kort informationsfilm berättar hon bland annat om två av forskningsprojekten som de driver. Vid kommunens första akademiska vård- och omsorgsboende, Silvergruvan, utvecklar man en modell för ett personcentrerat kontaktmannaskap. Arbetet sker i samarbete mellan forskare, hyresgäster, närstående och personal.

– Vi startade med att utgå från kontaktpersonens uppdrag. Vi insåg att vi aldrig hade frågat hyresgästerna om vad de tänker att en kontaktperson ska göra, säger Veronica Jakobsson, enhetschef på Silvergruvan.

Det andra projektet fokuserar på svårläkta sår och drivs av Veronica Almstedt som är distriktssköterska och doktorand. I filmen berättar hon att det en bra möjlighet att kunna forska utan att lämna sitt jobb.

– För mig har det varit viktigt att stanna kvar i verksamheten och fortsätta arbeta med det jag tycker är roligt, och utveckla det som jag ser finns ett behov av. Jag har inte sökt mig bort från verksamheten utan är kvar i staden och fortsätter att utveckla den tillsammans med andra, säger hon.

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…