Kalmar kommuns stipendiater. Foto: Kalmar kommun

Här är Linnéuniversitetets bästa äldreuppsatser

Kalmar kommun har delat ut stipendier till tre uppsatser från Linneuniversitetet som är "intresseväckande och tillämpbara" inom äldreområdet. Nu kommer de att användas för omsorgsnämndens diskussioner.

Omsorgsnämnden i Kalmar kommun har delat ut stipendier i kategorierna socialt arbete och ledarskap inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård inom äldreomsorg, samt e-hälsa och välfärdsteknik inom äldreomsorg. Kommunen prisar intresseväckande, tillämpad forskning som kan användas för vidare diskussioner inom förvaltningens utvecklingsarbete.

– Årets stipendiater belyser högaktuella ämnen för oss: våld i nära relationer bland äldre, äldres syn på psykisk ohälsa och äldres erfarenhet och delaktighet vid användande av e-hälsa. Uppsatserna har en stor betydelse för vårt fortsatta arbete för att bli en av Sveriges bästa äldreomsorgskommuner, säger Michael Ländin, som är ordförande för omsorgsnämnden i Kalmar.

Med kandidatuppsatsen ”Det finns nog ett stort mörkertal, men jag vet inte.” En kvalitativ intervjustudie av hur enhetschefer och vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst och särskilt boende konstruerar förståelsen av våld i nära relationer bland äldre, förespråkar socionomprogrammets Anna-Maria Johansson och Jeanette Wilner utbildning och samtal om våld i nära relationer bland äldre. Det kan ge vård- och omsorgspersonal bättre möjligheter att upptäcka våld.

Psykologistudenterna Olle Karlberg och Louise Morreau har skrivit masteruppsatsen ”Man kan springa ifrån det mesta men man kan aldrig springa ifrån sig själv… och själen kommer alltid ikapp en till sist.” En kvalitativ intervjustudie om äldres upplevelser av psykisk ohälsa, där de undersöker äldres syn på psykisk ohälsa. Där visar de bland annat hur äldres utanförskap kan leda till sämre psykisk hälsa.

Den tredje vinnare är sjuksköterskestudenterna Johanna Boström och Charlotta Thomée Begics kandidatuppsats Äldre personers erfarenhet av delaktighet vid användande av e-hälsa. En litteraturstudie. Med sin genomgång av vetenskapliga studier har de sökt efter faktorer som främjar eller hindrar delaktighet vid digitalisering i form av e-hälsa. Resultatet visade bland annat att det är viktigt att anpassa användingen till individens digitala förutsättningar.

De vinnande uppsatserna belönas med 10 000 kronor vardera och har utsetts av en jury bestående av bland annat undersköterskor, biståndshandläggare, enhetschefer, sjuksköterskor och verksamhetsutvecklare.

Relaterat

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande…

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första…

Person tvättar händerna

Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner

I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…

Fler nyheter

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…